En dag tar det slut

Min pappa som snart blir 93 år, är rätt trött på livet. Han känner ingen glädje att vakna på morgonen utan säger att det gärna får ta slut här. I morse höll det på att göra det då han slutade att andas. Jag vet inte hur länge uppehållet varade, men en syster fick igång systemet igen.

Jag var hem till honom nu på eftermiddagen och han var inte kontaktbar. Det var som att han inte var här längre. Vid ett tillfälle log han och jag trodde att han kände igen mig, men det var inte mig han tittade på. Pappa har berättat för mig att han vet vart han kommer att hamna när han dör och att han får det bra där. Att han nästan längtar dit. En gång sade han att han hälsat på där borta. Då han inte varit medial eller åtminstone inte avslöjat att han är det, så kändes det konstigt att han sade så.

Nu önskar jag att han vet något som jag inte vet och att det finns någon fortsättning någonstans. Han nämnde en gång att han varit någonstans och det hade varit så bra för att han kunde gå själv och inte hade ont någonstans. Livet på jorden är snart slut för honom och jag kommer att sakna min glada, skojfriska pappa. Men förstår att han vill till det ställe där han kan röra sig fritt igen och må bra.

Höst igen

Så här i de sista skälvande timmarna av oktober kom hösten tillbaka och vi fick tvåsiffrigt plus. Kom vädergudarna på att det kanske var lite tidigt att börja med vintern? Skönt är det i alla fall. Min näsa töar och ögonen rinner. med andra ord förkylningen frodas i allra högsta grad.

Inget nytt vare sig på farmors- eller regeringsfronten. Båda lika deprimerande att tänka på, så vi gör inte det. Men det är inte mycket man kan glädjas åt när det gäller politiken. De sitter i sin sandlåda och kastar lite sand på varandra då och då. Jag tror att barnen på förskolan här intill har lättare att samsas än våra politiker.

Redan klockan 17.00 kommer mörkret och vi tänder ljus inne. Nu börjar kura skymningstiden och de få dagar med sol och blå himmel blir lätt räknade. Inte ens hundarna är helförtjusta i att gå ut när det blivit mörkt. Det är inte som på våren då de högljutt hojtar släpp ut oss! Inte mycket att titta på vid staketet. En och annan reflexklädd hundägare hastar förbi. Bråttom att komma hem igen och få dricka något varmt.

Det var bättre förr, för någon månad sedan då vi hade brittsommar och gick i shorts och linne. 

När solen värmde och det doftade så mycket.

Normaltid

Äntligen har vi fått ställa tillbaka klockorna till den normala tiden. Mitt huvud och min kropp säger tack. Jag mår mycket bättre när ljuset stämmer med min inre klocka. Därför säger jag normaltid och inte vintertid. Ingen snö har dalat ner hos oss och det är jag tacksam för. Mitt ben och fot värker i kylan och det känns som att jag är tillbaka till tiden innan sommaren kom. Inte roligt

Sådärja, då har jag gnällt klart för ett tag.

Jag har börjat tvätta alla täcken och överdrag till Mackan. Det blir mycket roligare att köra ut med allting rent. Mr J har dammsugit golven och till våren ska jag torka alla skåp. Snart ska pyjamasen på inför vintern och bubbelplast sättas på framrutan.

Palmen tog vi in igår och på dess plats står nu en stor ljuslykta. Vi kör med ledljus som tänder själv på kvällarna. Ska köpa lite granris och lägga runt lyktan. Men så mycket mer julpynt blir det inte för oss. Den riktiga julkänslan infinner sig inte när man står inför någons slut. Vi får med stor sannolikhet hålla begravning denna vinter. Därför blir det fler ljus och mindre glitter detta år.

Förkylningstider

Hostmedicin inköpt och första dosen intagen. Alvedon för andra gången idag också intaget. Bomull i hela huvudet, men jag står upp och har fått gjort en del nyttigheter. Små fula snökorn försökte sig på att falla när vi var ute med hundarna idag, men min arga blick mot himlen fick det att upphöra. Jag hade nämligen bestämt mig för att rensa rabatten på framsidan nu när jorden är mjuk. Tog en kvart och en rygg som protesterade när jag var färdig. Men det har jag igen till våren.

Alla räkningar betalda och jag står fortfarande på plus, så vad gör man då? Jo, jag beställde ett par till snickarbyxor. Blev så förtjust i de jag köpte att jag slog till på ett par till. Lite unikt att jag inte behöver fålla upp byxbenen, utan allt satt som jag ville. Mjuka sköna byxor som ska värma i vinter. Synd att jag inte kan ha stråhatten på mig också, men då skulle väl grannarna ringa efter pling-pling droskan. Tanten har blivit ännu tokigare.

Vi laddar upp för ett Formel 1-lopp ikväll som verkar bli riktigt spännande. Jag har aldrig tyckt om att titta på sport, men detta har jag verkligen fastnat för. Tur att Mr J också tycker om att titta på det. Han behöver bli lite uppmuntrad efter sitt besök hos “farmor”. Hon är sängliggande och känner inte igen någon. Äter ingen fast föda och har troligtvis inte många veckor kvar.

Men jag tänker minnas min svärmor som hon en gång var, sprudlande ,glad och kvicktänkt.

 

 

Bröllopsdag

Idag firar vi vår 16:e bröllopsdag. Åren har gått så fort och jag har kan knappt tro att vi kamperat ihop så länge. Jag fick en fin höstbukett igår och en fin tröja. Tröjan var väl egentligen inte meningen, då vi inte brukar köpa något speciellt denna dag. Men Mr J skulle handla annat och egentligen kläder till sig själv. Då såg han tröjan och tänkte att jag skulle ha den.

Dagen har i övrigt bjudit på ett fint duggregn som vi faktiskt klarade oss från när vi var ute med hundarna. Nu blir det en lugn lördag för oss alla.

Kram älskling, nu kör vi mot nya mål, eller hur?

Slut på en regnig dag

Smådugg hela dagen och skumt ljus ute. Läser att det är +22 och sol i södra Frankrike. Så roligt för dem då. Näe jag är inte ett dugg avundsjuk, har jju fått mina snickarbyxor idag. De satt som en smäck, inte ens benen behöver läggas upp. Väldigt ovanligt när det gäller mig som har taxben. Så nu ska jag beställa ett par till. Jag har blivit tanten i snickarbyxorna.

Var till pappsen idag och han blev glad över en del saker jag handlat till honom. Lite guldkant på hans vardag. vi hade en stunds pratstund och han var så glad över att hans vanliga sköterska kommit tillbaka. Viktigt att känna sig trygg när man är gammal.

Snart är oktober månad slut och den första vintermånaden startar. Tråkigt,blött och mörkt är inget jag tycker om. Men det är bara att bita ihop och genomlida hela denna årstid. Småfåglarna har hittat till min matare och idag var det nästan kö. Får nog fylla på den i morgon igen.

Nu är det helg och de flesta får vila ett par dagar. 

Arbetat idag

Med en hund som fäller kopiöst, gäller det att borsta varje dag. Jag tog itu med detta och Mr J körde iväg för att göra våra inköp. Ett tag satt jag i ett virvlande moln av päls eftersom det blåser ordentligt ute. Kände mig riktigt duktig efteråt och fick ta en gummiborste för att bli av med allt hår.

Körde vidare med dammtorkning av hela huset och det behövdes. Dörrar,möbler och bänkar är skinande rena efter mitt jobb. Min rygg klarade sig rätt bra och det kan jag tacka yogan för. Golven ska få sig en duvning på lördag. Såg att rabatten på framsidan behöver rensas från ogräs och blir det uppehåll med mindre blåst, ska jag överväga att ta mig an detta.

Men resten av eftermiddagen och kvällen ska jag endast koppla av. Mr J kom hem och han var nöjd med sina inköp. Hundarna är glada igen och nu kan de koppla av ordentligt efter att Mr J kelat med var och en. De är väldigt noga med att alla ska få en stund med husse när han varit borta.

Småfåglarna har hittat till min servering, så i morgon får jag nog fylla på mataren. De behöver få hjälp med maten när det blivit kyligare ute. Ska köpa några talgbollar i morgon. Mina snickarbyxor har kommit och dem ska jag hämta på Ica i morgon. Blir jag nöjd med dem kanske jag köper ett par till.

 

Kyliga vindar

Visserligen värmer solen, men vinden är kall. Mr J är ute med hundarna i trädgården just nu. Turbo har börjat fälla och det behövs en borstning varje dag.

Jag ska köra min yoga med Kuma som sparring partner. Han vill inte vara ute när det är kallt och kom in snabbt efter att han gjort det han skulle.

Fyllde fågelmataren med solrosfrön i morse och nu väntar jag på att gästerna ska hitta dit.

😎☀️️ 9°C #weathershot

Höst,höst,höst

Det går fort nu tycker jag, när kylan börjar sätta in. Ännu har vi tvåsiffrigt här nere i södern, men snart är väl det ett minne blott. Jag glad att jackan står mot vinden som inte var så snäll idag. Mr J klippte gräsmattan idag som vuxit en bra bit under veckan som gått. Hundarna var glada över att få vara ute i trädgården, även om både Kuma och Unkas ville gå in efter ett tag. De börjar ju bli lite till åren och tycker att det börjar bli lite för kallt efter ett tag.

Jag har startat tvätteriet och får fortsätta i morgon. Det är en del att tvätta efter en vecka på vägarna. Tyvärr, blir det nog ingen mer tur i år. Vi får satsa på nästa år istället och därför ska vi städa ur Mackan och sedan blir det till att köpa ett nytt täcke. Det gamla sålde Mr J i våras. Mina funderingar är lite hur länge palmen kan stå utomhus. Den tål ju lite minusgrader, men jag vet inte riktigt hur kallt. Får gå på känsla där. Den klarar sig nog i uterummet i vinter.

Dags att köpa lite fågelmat också och fylla mataren, för nu börjar det nog bli tufft för småfåglarna. Det får bli på torsdag när Mr J kör och handlar eller på fredag när jag ska gå och handla åt pappa.

Idag har jag inte ägnat mig åt några djupa tankar, utan efter yogan har jag rensat ur huvudet. Det jag har lärt mig är att inget blir bättre av att man grubblar över sådant man inte kan råda över.

Huvudbry

Höstsöndag och vi har varit ute på en långrunda med hundarna. De var naturligtvis ivriga att lukta överallt då de varit borta en hel vecka. Vilka andra hundar har varit ute och gått? Efteråt blev de trötta och nöjda. Så nu ligger de väl och sorterar alla lukter.

Trädet utanför vårat fönster har snart tappat alla löv och ett fågelbo avslöjar att någon fågel bott där under sommaren. Vädret inbjuder inte direkt till promenader så det är lugnt och stilla ute. En och annan bil kör förbi och jag hörde en lövblås tidigare. Vår trappa behövs sopas ren då mossa släppt från taket. Nu ligger det små våta tussar där och det är inte direkt dekorativt. Men i dag är det söndag och därför får det vänta tills i morgon.

Mr J cyklade bort till äldreboendet där våra föräldrar bor. Pappa satt och väntade på tidningen han brukar få av oss på söndagarna. Men farmor låg till sängs och mår inte alltför bra. Hon dras med en envis urinvägsinfektion och det tar på krafterna. Personalen frågade hur de ska göra om hon blir sämre och när Mr J kom hem kände han att det kändes lite olustigt att inte veta hur farmor vill ha det med den saken. Bara att hoppa upp i sadeln och cykla tillbaka. Efter att ha fått klara besked kom han hem och nu slipper han ta ett beslut själv.

Det är svårt att som anhörig vara tvungen att ta beslut som man inte vet om ens förälder verkligen vill. Jag har redan gjort klart med pappa om hur han vill ha det så därför behöver jag aldrig ha denna huvudbry.

Kanske något för alla att tänka på om något skulle hända?