När vi steg ut i trädgården efter en betydligt trevligare natt, kunde vi höra kyrkklockorna ring lite diskret. Vi hör dem lite då och då men de är verkligen inte högljudda. En ljum vind smekte våra kroppar och det var +26 vilket är en väldigt behaglig temperatur. Det steg nog ett par grader under dagen och vi som vistas i skuggan tyckte att det var så skönt. Jag duschade och tvättade håret så det kändes inte så badnödigt för min del och då avstod JR också från det. Han slapp ju dammsuga poolen och det få bli i morgon istället.
Istället tog vi tag i att först skära till och sedan sydde jag madrassen till Kuma. Vi fick ju en del madrass över då vi köpte en ny till soffan. Så nu har Kuma fått en ny fin madrass till sovrummet. Resten ska vi använda i husbilen då han har så svårt att hoppa upp i sängarna nu. Nu behöver vi inte släpa runt hans bädd som vi har i rummet. Här kastas ingenting som vi kan återanvända. Turbo sover i vår säng som vanligt.
Jag som trodde att min diplademia var död. Men här växer det så det nästan hörs. Felet jag gjorde var att inte klippa ner det vissnade i höstas eller tidigt i våras. När jag väl gjorde det och det var efter vår Sverigeresa så har det verkligen tagit fart här. Man lär sig så länge man lever eller hur?
Annars har vi inte gjort så mycket idag. Vill inte väsnas med gräsklippare eller annat oljud då det är en röd dag här som dessutom är religiös. Men man går ju omkring och pysslar lite här och där. Härfågeln hoar för fullt och är nog glad att jag inte tvättat idag så den fått vara ifred. Men i morgon ska jag köra en maskin tvätt. Brukar tvätta kläder en gång i veckan så det inte blir för mycket. Jag valde ju en lite för liten maskin när vi köpte den, men det fungerar ändå. Men när det blir dags att byta ut den så blir det en med större trumma. Tills dess klarar jag mig med denna.
Oleandrarna blommar för fullt nu och det är så vackert. Tittade till mina rosor och om någon dag kommer nya blommor. Jag sparar kaffesump som jag ska strö runt rötterna på rosorna. Ett knep jag lärde mig från en dam som verkligen hade vackra rosor. Håller ohyra borta och färgen blir intensivare på blommorna sade hon. Jag tror henne för förra året hade jag flera fina rosor. Så jag hoppas på samma sak i år.
I dag har JR betalat räkningen till labbet som analyserat våra prov. Ett par hundra kronor för oss två så det var inte några stora slantar. Men de ska ju betalas och numera kan man göra sådant digitalt så det är en enkel sak. Frankrike har verkligen digitaliserats och det är som vanligt på både gott och ont. Men vi upplever att det mest är av godo.
I morgon är det vanlig vardag och då har vi tänkt klippa lite här och där. Vi får se hur det blir med den saken för nu kommer det bli ett par grader varmare än idag. Så ett dopp i poolen blir det med all säkerhet.
Så bra med återanvändning. Det tycker säkert Kuma också.
Härligt att se när det växer. Du har mycket som blommar nu och mer är väl på gång?
Det kommer blommor hela tiden. Kuma älskade sin nya säng och vi lade på hans egen pläd så han lade sig direkt.
Jag funderar återigen på det här med era olika beräkningar. Du skriver att ni bara betalade några hundra (SEK och inte euro utgår jag ifrån) för era laboratorieprover. Detta är kostnad som normalt till ca 60 procent betalas av SECU, de resterande 40 betalas genom transferering mellan laboratoriet och det försäkringsbolag ni är anslutna till via er sjukvårdstilläggsförsäkring, den sk mutuelle. Har man inte någon mutuelle och enbart Carte Vitale får man stå för den kostnaden själv. Är du verkigen säker på att ni har tecknat varsin mutuelle och vet du vad den täcker? Det är mycket besvärligt, också för fransmännen att sätta sig in i de olika tarifferna och täckningsgraderna så därför behöver man kontakta flera olika försäkringsbolag och få flera offerter, specialanpassade för er ålder och nuvarande och eventuellt kommande sjukv¨rdsbehov.
Du skrev att ”ni hade en låg mutuelle och om ni blev allvarligt sjuka så skulle kostnaden därför bli låg”. Det är ju precis tvärtom – ju allvarligare sjuk man blir och desto fler specialistläkare, sjukhusdagar och avancerade undersökningar som behövs, desto dyrare blir det utan en mutuelle. Det franska sjukvårdssystemet är uppbyggt sen Napoleons dagar så att staten generellt sett står för ca70 procent av vårdkostnaden och individen för resterande 30 procent. Det finns ett ganska stort antal kroniska sjukdomar, kallade Maladie de Longue Durée, som t ex diabetes, cancer och allvarliga hjärt-kärlsjukdomar där vården bekostas av staten med 100 procent. Men i övrigt får man till skillnad från i Sverige stå för en icke ansenlig del av sina sjukvårdskostnader själv. Det är därför jag flera gånger påpekat att det är extremt viktigt att se till att man åtminstone har en mutuelle som täcker sjukhusvård. Det kan bli oerhört dyrt i annat fall – kostnaden för ett vårddygn är väldigt hög.
Många svenskar har inte uppfattat det här systemet och när man får det förklarat för sig värjer man sig för kostnaden eftersom man inte är van vid att betala på det här sättet. Den ligger i snitt på minst mellan 500-1000 kr per månad och individ i ert ålderspann om den ska fungera någorlunda täckande för sjukvård, syn-,hörsel och tandvård. Plus täcka kostnader för specialistläkare som inte alltid är anslutna till systemet och olika prover och undersökningar. Då ska man veta att 99 procent av fransmännen har en mutuelle och det är i vissa fall lagstiftat att arbetsgivaren ska erbjuda och se till att arbetstagaren har en mutuelle som en del av sin lön. Att inte ha någon mutuelle anses bland allmänheten som en typ av fattigdomsbevis då de är de mest utsatta i samhället som inte har råd att betala för en sån.
Mutuellernas pris stiger med ålder och också, som jag beskrev tidigare nu med de skenande sjukvårdskostnaderna i Frankrike. Ni bör varje gång ni besöker läkare, gör undersökningar och tar prover bli tillfrågade dels om era Carte Vitale, dels om det försäkringskort som varje försäkringsbolag utfärdar för sina mutueller. Vårdgivarna antecknar dessa uppgifter och gör sedan upp kostnaden sinsemellan. Ni kanske har detta redan men det verkar inte så när du beskriver det? Vad det vad som blev svindyrt för era föräldrars vårdkostnader i Sverige förstår jag inte heller, den allmänna sjukvården täcks ju men det man betalar för är ju hemtjänst i olika grad, larm och sen kanske äldreboende där man betalar för kost och logi. Dock måste man ha ett visst lagstadgat belopp över per månad just för att inte belasta den som är gammal och sjuk.
Ett tips om du vill veta mera om mutueller är att gå in på Rivieraklubbens hemsida och leta dig fram till information om tilläggsförsäkringar. De har bra förklaringar och erbjuder dessutom egna sådana i klubbens regi. Som medlem där har man också tillgång till allt man behöver veta om ”den franska vardagen” och kan ringa för att få privata råd. Rekommenderas!
Ett annat tips är, att om du inte visste om det, så har ni som svenska pensionärer men skrivna i Frankrike sedan ett par år också rätt till svensk sjuk- och tandvård på samma villkor som om ni varit skrivna i Sverige. Det gäller både akut och planerad vård och är en del av en EU-förordning. Det man behöver göra är att begära ett särskilt intyg från den svenska försäkringskassan som man sedan visar upp vid svensk vårdförrättning. Nu verkar ni ju inte så benägna att ta er till och vistas i Sverige men det kan ändå vara bra att känna till de här rättigheterna man har som eu-bosatt svensk pensionär.
Det är via Rivieraklubben vi tecknat mutuelle. Jag är hundra procent säker på att vi inte betalade mer för våra prover.
Vi fick då betala för våra föräldrars sjukhusvistelsen. Ingen billig historia ska jag lova.
Sedan kan jag säga att bemötande från läkare här är mycket bättre. I Sverige var det knappt att de hade tid för en. Ändå var vår vårdcentral Sveriges bästa enligt mätningar. Fråga mig inte hur de mätte för det har jag ingen aning om.
Vi har även vår advokat genom rivieraklubben och hon är suverän. Eftersom min kusin var ambassadör i sin proffesion har vi fått många bra råd av henne.
Jag kanske har uttryckt mig otydligt. Med avsikten med en mutuelle är att den som extra sjukvårdsförsäkring ska täcka de kostnader som patienten annars själv får stå för när staten betalat sin del. Det är därför det är extra viktigt att den åtminstone omfattar skydd vid sjukhusvård som annars kan bli mycket dyrt. Att ni fått betala era laboratoriekostnader själva kan bero på flera saker: antingen omfattar era mutueller inte den typen av kostnader. Eller så har laboratoriet inte avtal med just ert försäkringsbolag vilket händer. Eller så förväntas ni betala själva först och begära ersättning själva i efterhand från försäkringsbolaget. Har ni mutueller från Rivieraklubben är det Henner som är försäkringsbolag och de är inte helt lätta att ha att göra med när det gäller sin administration, det vet vi av egen erfarenhet. Kanske kan vara bra att kolla med Rivieraklubben? Ni bör vid varje läkarbesök, på apoteket och på olika laboratorier få frågan om ni har mutuelle och då lämna över era försäkringskort tillsammans med era Carte Vitale? Ibland räcker det med en första gång då uppgifterna registreras och sen ligger kvar, ibland får man visa det varje gång. Eller så kan förstås förfarandet ha digitaliserats.
Varför era föräldrar fick så höga sjukhuskostnader förstår jag inte. Inom den offentliga vården är kostnaden för patienten ca 100 kr per dygn. Vårdas man på icke anslutet privatsjukhus är det förstås en helt annan sak, då blir det dyrt och förutsätter nästan alltid privat sjukförsäkring. Men det är inte det vanligaste i Sverige.
Vården i Frankrike är i internationell toppklass, den utmärks i första hand genom sin tillgänglighet och att man alltid har en och samma läkare (men då måste man lista sig hos den). Alla undersökningar görs mycket grundligt och man remitteras ofta till specialistläkare. Distrikssköterskorna sköter en mycket stor del av vården hemma, långt utöver svensk hemsjukvård och detsamma gäller sjukgymnaster (kiné). Man är mycket noga med konvalesscensen och kan ofta få tillbringa flera veckor på konvalescenthem efter en sjukhusvistelse. Att gå till kiropraktor och osteopat är mycket vanligt och varje apotek har också homeopatiska medel och naturmedel som apotekaren kan föreslå. De är mera medicinskt utbildade än sina svenska motsvarigheter och ofta räcker det med att få råd på franska apotek utan att behöva gå till doktorn. Man har en mera holistisk sjukvårdssyn i Frankrike och tar sig tid medcsina patienterna. Väntetiderna är dessutom föredömligt korta. Förutom klimatet är sjukvården det svenskar brukar uppfatta som de största fördelarna med Frankrike.
Allt detta kan man läsa om på rivieraklubbens hemsida. Vi brukar läsa där inför varje nytt steg vi tar in i det franska systemet. Men viss information är lite föråldrad har vi märkt, eftersom digitaliseringen går i rasande fart här.
Idag är det morsdag. En viktig dag I vår by som verkligen firas. Alla barn stora som små kommer till sin mamma med och choklad.
Nja, allt det här står inte på Rivieraklubbens hemsida. Och tycker du att det är onödig information så har min tanke enbart varit att vara behjälplig med de kunskaper och erfarenheter vi har som franskpråkiga mångåriga permantboende i Frankrike. Och som artikelförfattare i faktafrågor i RivieraNytt dessutom. De flesta brukar uppskatta det….
Absolut inte onödig information, men som jag ändå har fått till mig tidigare. Tack vare att jag har kusiner som bott och bor i Frankrike, Belgien och jag har själv bott i Tyskland. Därför har vi varit medvetna om att en del saker är lättare här medan andra saker kan vara svårare. Men med våra arbetsliv som bakgrund är vi vana att lösa problem och det är till stor hjälp.
Roligt att du också skriver, det gör jag också även om jag inte gjort något i rivieraklubbens tidskrift. Det är ju lite därför jag har denna blogg.
Vi har ju startat vår resa för tre år sedan och det är något vi inte ångrar en minut av.
Jag har ju bott i norra Sverige, östra delen, västra delen och södra delen så det kändes naturligt att flytta söderut.
Man blir ju inte yngre så det gäller att göra någonting medan man orkar.
Jag tror att jag redan tidigare har skrivit att jag under vår Frankriketid i åtta års tid skrev en mycket uppskattad blogg: ”Livet i en sydfransk by”. Den var baserad på våra upplevelser i stort som smått precis som din. Jag avslutade den när det blev för mycket kring vår sjukvård, men det finns en hel del matnyttigt att hämta i den fortfarande. Man kan börja med hur det var för oss redan från början redan 2008-2009. Den ligger fortfarande på nätet och du hittar den lätt genom att googla. Jag har en professionell bakgrund där skrivandet utgjort en stor del (inklusive faktaböcker) och där just därför faktakoll är en naturlig del. Jag har ibland känt att du förmedlar information som kan missuppfattas, delvis pga språkförbistring vilket är naturligt när man inte har det med sig. Men eftersom bloggar är offentliga är det ju viktigt att det man skriver som eventuell vägledning till andra också är korrekt – det är ett av skälen till att jag ibland har kommenterat med ganska lång text här hos dig. Jag har också en dotter som är fransk advokat och bor i Frankrike, gift med en likaledes fransk advokat – båda bl.a mycket välbekanta med de dåvarande och nuvarande ambassadörerna som du nämner. Vi har dessutom ett stort antal permanentbosatta fransktalande vänner och håller oss fortfarande dagligen uppdaterade kring vad som händer i Frankrike via franska sociala medier, tv-kanaler, dagstidningar och myndighetsinformation. Så jag upplever att jag har ganska mycket på fötter när jag kommenterar hos dig, inte bara när det gäller Red Robin.
Sen håller jag helt med dig att det gäller att göra något medan man kan och orkar. Hur det blir sen vet man ingenting om…
Ska leta upp din blogg för jag älskar att läsa. Kanske en barndomsskada haha, min mamma var nämligen bibliotekarie och vi har alltid läst böcker i vår familj.
De enda faktaskrifterna jag gjort är reseskildringar. Det jag skriver här baseras på egna erfarenheter och det kan säkert skilja sig i olika landsdelar och byar.
Just nu läser jag Je m’apelle Agneta som är riktigt rolig.
Vi såg Ett år i Provance, och mycket igenkänning där blev det.
Åren går fort det märkte vi då vi upptäckte att det blivit 18 år i vårat förra hus. Det var dags att upptäcka nya saker.
Var och en ser på världen med sina egna ögon och det tycker jag är så intressant.