Modebloggar

Jag surfar ju som sagt runt en hel del för att hitta intressanta bloggar, att läsa. Har bett om tips men ännu inte fått några.

De bloggar som ligger i topp är modebloggar och visst finns det några bra sådana, men jag blir i allafall mätt på kläder. Har inte heller råd att köpa kläder stup i kvarten eller ens lust att göra det. Så då tröttnar man på att läsa om det. De flesta modebloggar riktar in sig på unga människor och dom har antagligen ett större intresse av kläder.

Det jag funderar lite på är att hur mycket pengar har dagens ungdom egentligen? Att klicka hem plagg efter plagg, var och varannan dag verkar bli en dyr hobby. Det är inte alla som tjänar pengar på sin hobby, utan endast ett fåtal.

Sen känns det rätt egofixerat också. Visst ska man bry sig om hur man ser ut, men inte bara det. Insidan är minst lika viktig och det är den jag vill bry mig om. Den är något man kan bygga upp och utveckla till något bra. För är inte insidan ok så syns det tillslut på utsidan också.

Så fram för fler bloggar som ser till insidan istället för ytan.

Annonser

Tiden går

All blir vi äldre, vare sig vi vill det eller inte. Det är ju inte en sak man går och tänker på varje dag. Men ibland slår det en att man blivit en dag äldre än igår. Många försöker stoppa tiden och den nedbrytning av ens fysik det innebär. Utseendet kan vi alltid bättra på en hel del, med kirurgiska ingrepp mm. Men de inre organen har en tidsbegränsning och det har dom ännu inte kommit på hur man stoppar.

Så här kommer lite visdomsord på morgonkvisten:

Av alla de självuppfyllande profetiorna i vår kultur är antagandet om att åldrande innebär förfall och dålig hälsa troligen den mest skadliga.  – Marilyn Ferguson

Har varit ute idag

Vi har verkligen tagit tillvara på dagen och varit ute. Nu kan jag möta en ny vecka. Batterierna är laddade. Hoppas det är lika för er.

Se bortom klagandet

Det jag menar är att innan du avger ett klagande stannar upp, och tänker lite längre fram. Bortanför klagandet. Lite som meningen efter regn kommer sol. Vad händer om du inte kritiserar personen eller klagar på det som just hänt? Blir det en helt annan situation då?

Är det verkligen befogat att klaga eller kritisera just då? Ibland kan det vara så men oftast inte. Vem blir lyckligast av att bli kritiserad? Blir ditt liv bättre och din relation till personen som får kritik?

Sådana tankar har jag ofta i mitt huvud efter att ha börjat läst boken. Det är nyttigt att omvärdera sig själv och hur man uttrycker sig. Tänka efter innan man yttrar sig. Att tänka kritiskt är en sak, och att säga det högt en annan. Dina tankar är dina helt egna, så dom behöver du inte be om ursäkt för. Men det du säger högt, har du ett ansvar för.

Reflektioner angående melodifestivalen

God middag,

Såhär dagen efter första deltävlingen, anser jag att det var en trevlig tillställning. Men den lyfte aldrig riktigt. Låtarna som gick vidare till Globen var rätt givna.

Jag blev glad att Pernilla Andersson får en andra chans. Hennes låt stack verkligen ut från mängden och jag gillar hennes röst. Skulle tro att om hon sjungit på engelska, så hade hon gått direkt till finalen. Att hon sjöng på svenska tycker jag är bra. Hålla på sin integritet som artist och inte vara beräknande, högaktar jag henne för. Det hade varit så lätt att vara beräknande.

Nu ser jag fram mot att höra alla andra låtar och är nyfiken på vilka som kommer att sjunga i finalen. Slutsummeringen blir att det är ett lättsamt och trevligt program, men det behövs mer för att lyfta det.

Melodifestivalen

Idag drar det igång. Jag ska erkänna att jag älskar detta evenemang.

Många kritiserar uplägget och säger att man inte kan tävla i musik. Jag känner att avundsjukan flödar när jag läser allt om detta. Hur många artister vill inte vara med och får inte frågan? Vilka är de som inte vill ha inflytande över vilka melodier som ska vara med? Det är så lätt att klaga och kritisera. Men hade det blivit bättre om dessa belackare fått vara med? Det undrar jag verkligen.

Varför inte bara njuta och uppskatta alltihop. Det är en orgie i musik och artister så jag tycker vi kan gilla läget. Jag hade aldrig klarat att få ihop detta.

Jag tänker i allafall njuta av detta evenemang och alla artister som ställer upp.

Har man inget gott att säga

Så kan man lika gärna vara tyst. Det är inte nödvändigt att kritisera, även om man tycker att det är på sin plats. En tystnad kan vara lika talande, som att häva ur sig en elakhet.

Den som är kritisk mot andra och hela tiden vill hävda sig, är i grund och botten osäker på sig själv. Att trycka ned andra och hylla sina egna egenskaper är tydliga tecken. Men visst blir man sårad och vill ge igen. Tänk då att ge igen med tystnaden som vapen. Det gör den som kritiserar ännu mer osäker och du får övertaget.

Alla kritiker vill bli bekräftade, och det är därför de agerar som de gör. Får de inte det så blir de än mer osäkra och tillslut så törs de inte komma med sin kritik mot dig. Du sjunker inte ner till den nivå, där kritikern får övertaget.

Detta gör att du mår bättre och slipper kritik i fortsättningen. Du drar till dig positiva människor och det är ju det vi vill.

Tystnad istället för att klaga

Jag har kommit på mig själv, att när jag märker att jag ska till att klaga så tystnar jag. Så kan det ofta bli när man börjar bli medveten om att man klagar. Är man tillsammans med människor som också klagar som är med i denna kamp, så blir det ganska tyst. En del kan tycka att man blivit tråkig, eftersom man inte hakar på klagandet.

Strunta i att dom tycker det. Försök istället att omformulera klagandet till en positiv mening. Efter ett tag så märker ni att andra tar efter. Klagandet, gnällandet och kritiserandet avtar och ersätts av positiva konstateranden. Prova så får ni se. Jag har ju antagit utmaningen att bli klagofri, så nu fokuserar jag på just detta. Lycka till !!!

Några ord på väg

Innan jag stänger bloggen för ikväll vill jag skicka några ord på vägen till lördagen. Ser att lite färre har varit inne och läst idag men det kan ju bero på att det är fredag och man har en del att göra inför helgen. Jag hoppas att ni som varit här kommer tillbaka och berikar denna blogg med kommentarer.

Jag tänder ett ljus för Lena Nyman som lämnat oss idag. Så mycket glädje och skratt hon förgyllt våra liv med. En underbar människa på scen var hon. Alltid så positiv när hon var i media.

”Universum är förändring; våra liv är vad vi gör dem till med våra tankar.” – Marcus Aurelius

Ha en underbar fredagskväll….

Tuta om du är lycklig

Jag ska berätta en historia som jag läste igår. Den är ur boken En klagofri värld.

Författaren körde över en bro när han upptäckte en hemmagjord skylt, som uppmanade trafikanterna att: Tuta om du är lycklig.

Den gången ruskade han bara på huvudet och tyckte att det var en löjlig skylt, och följde inte uppmaningen. Men ett par veckor senare passerade han den igen. Då var han på väg till stranden med sin familj. De sjöng och skrattade och var på ett glatt humör och vid skylten tutade han av bara farten. De undrade vad som hänt och varför han tutade, varvid han förklarade att det stod en skylt vid vägen. Hans dotter gillade skylten och han fortsatte att tuta varje gång han passerade. Även när han var ensam och visst kände han sig lite lyckligare då.

Han började se fram mot att passera skylten och även fundera på vem som hade satt upp den och varför. Den stod på ena sidan av en träddunge och på andra sidan fanns några villor.

En dag råkade han befinna sig vid dessa villor och började titta efter vilken som kunde stå närmast skylten. Han stannade vid det hus som verkade stå närmast och ringde på. En man öppnade dörren och bad honom komma in före han ens hann öppna munnen, för att förklara varför han ringde på.

Författaren skyndade sig att berätta om skylten och frågade om mannen visste vem som hade satt upp den. Mannen log och berättade att det hade han gjort och att detta inte var första gången någon ringde på hans dörr.

Han och hans fru älskade att bo nära havet och var lyckliga i huset. Men så blev hans fru sjuk och det konstaterades att hon hade var obotligt sjuk. Hon hade bara fyra till sex månader kvar att leva. De blev förtvivlade och grät i flera dagar, tills de var tvungna att acceptera det hela. De flyttade in en sjukhussäng i ena sovrummet och där låg hon i mörkret med svåra plågor. Mannen var bedrövad och mådde dåligt av att hon hade så svåra smärtor.

En dag när han satt i vardagsrummet, hörde han bilarna som körde förbi till stranden. Han tänkte på hur lyckliga de varit de gånger de varit där. Då slog det honom att fast hans fru var döende så måste inte all lycka dö. Så han satte upp skylten, helt utan förväntningar på att någon skulle tuta.

Men så började det tuta både dag och natt. Hans fru hörde tutningarna och frågade sin man vad det berodde på. Han berättade om skylten och med tiden var det fler som tutade. Det blev en tröst för henne att veta att lyckan fanns därute. Författaren fick även träffa kvinnan som låg leende i sin säng trots att hon var dödssjuk. Hon berättade att hon fantiserade om dom som åkte förbi och om vilka dom var.

När han skulle åka sin väg sade han att han hade åkt förbi i ett år och tutat. Men mannens fru hade ju fått högs sex månader att leva. ”Precis”, sade mannen.

Skylten satt uppe ett år till och en dag var den plötsligt borta. Han blev dyster och tänkte att kvinnan var död. Det blev inte lika roligt att åka över bron. Men så en dag när han skulle passera såg han en ny skylt. Den var knapp två meter bred och en meter hög, bakgrundsfärgen var gul och kantad med blinkande lyktor. På båda sidor om skylten stod det:”Tuta om du är lycklig!”

Kvinnan hade med sin osjälviskhet berört miljontals människor och gjort dom lyckliga.

Precis så kan vi vara för andra människor om vi slutar att klaga.