Det verkar bara bli värre

Dom säger ju att allting kommer i sjok om tre, så ska detta med kärnkraftsverken bli den tredje katastrofen? Den första var ju det kraftigaste jordskalvet som uppmätts och det andra var tsunamin som följde på det. Man blir orolig för vad detta ska leda till för japanerna och resten av världen.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/jordskalvetijapan/article8707838.ab

Vi får inte glömma människorna

Alla de som nu drabbas, av denna katastrof i Japan och kriget i Libyen. De civila som verkligen inte bett om detta. Barnen som kanske inte alls förstår vad det är som nu skett och sker. Som förlorat föräldrar, och andra anhöriga. I Japan finns det resurser så där kommer man att få hjälp, men hur ska man kunna hjälpa de i bl.a. Libyen? Det är inte lätt att ta sig in i dessa länder och få chans att ta kontakt med människorna.

Jag funderar vad som händer människorna efteråt och hur de ska kunna få ett sk. normalt liv. Att leva under den stress som måste uppstå när man lever i sådana omständigheter, kan jag inte ens föreställa mig. Allt blir så påtagligt nu när man får se bilderna i tv av det kaos som är.

Dagens från utrikesministern

Läste i en artikel i aftonbladet att ud var stängt under helgen, så folk som försökte få hjälp att spåra anhöriga stod helt ensamma. När världen ser ut som den gör, borde väl ud ha öppet dygnet runt. Vi har inbördeskrig både här och där, samt naturkatastrofer som händer titt som tätt. Men i Sverige får man vänta till efter helgen, för att få svar på eventuella frågor.

Men här kommer ett inlägg från vår utrikesminister och vad vår regering gör just nu, angående det som nu skett.

http://carlbildt.wordpress.com/2011/03/13/hjalpa-och-folja-japan/

Supermånen

Vad tror ni om detta att månen ska ha orsakat jordskakningarna i Japan? Jag har för mig att det har med kontinetalplattorna som rör sig. Att Japan är beläget på den ena som stöter ihop med den andra. Så jag undrar om månen verkligen kan påverka dessa plattors rörelser.http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8700158.ab

Men vi kan i alla fall titta ut över natthimlen den 18 mars, på månen som verkligen är nära då.

En helt vanlig fredag

I alla fall verkar det så när du stiger upp, på morgonen. På andra sidan jorden tror japanerna att det också är en vanlig fredag. Man är glad att det är arbetsveckans sista dag och har kanske planerat någon utflykt med familjen till helgen. En tur till någon djurpark eller något annat utflyktsmål. Man kysser sin man, innan han åker till jobbet och tar barnen till dagis och skola, för att själv åka till jobbet. På vägen dit tänker man kanske på vad man ska laga till middag. Väl på jobbet börjar det skaka och man suckar, för nu kommer det vanliga jordskalvet. Tänker att det bara är att vänta ut det och sedan fortsätta arbeta.

Men det slutar inte utan blir bara värre och värre hela tiden. Då börjar man bli rädd och inser att det inte är precis som vanligt. Sedan hör man tsunamivarningen och då rusar man uppåt i huset med alla andra. Kanske är man så nära att man ser vattnet välla in och ser bilar,hus och båtar komma förbi. Så tar man upp mobilen och ska ringa skolan, mannen och dagis. Ingen täckning. Var är de? Hur ska man få tag i sin familj? Detta som började som vanligt, har blivit en mardröm och man har ingen aning om hur allt ska sluta.

Tänk, paniken man känner av att vara helt avskuren från omvärlden och inte veta var barnen och mannen befinner sig. Jag kan bara ana vad japanerna känner idag, eftersom jag aldrig varit i en sådan situation.

Vi vill hjälpa till så låt oss.

Vi har kunskap och vill hjälpa till så låt oss åka dit. Man sitter här hemma och undrar hur ska vi kunna hjälpa. Det är massor av människor som behöver vår hjälp. Kom igen sluta diskutera och agera.http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8700654.ab

Om jag varit läkare eller haft kunskap som hade varit till hjälp i denna situation så hade jag absolut kännt att jag vill dit. Men som en humanist är man nog bara ivägen just nu. Låt dem som kan göra det och jag ska stötta dem allt vad jag kan.