Många gånger har jag undrat varför man ska anlita konsulter. Det finns konsulter för allt möjligt och i mitt tycke är det ett mycket flummigt yrke. De flesta har någon slags beteendevetarutbildning som redan då jag studerade ansågs diffus. Kanske intressant att lära sig hur folk reagerar i olika situationer men vi är inte alla stöpta i samma form. Du reagerar på ett sätt i en situation och jag på ett annat sätt. Därför går det inte att göra en generell bedömning om hur någon uppfattar en situation.

Nu sitter ofta dessa nybakade beteendevetare kom konsulter och ska intervjua människor till olika yrken. Ett standarformulär används och har man varit på en sådan intervju kan man svara på ett sådant i sömnen. Man vet vad man bör svara för att komma längre i urvalsprocessen och om det är sanning eller inte det man svara har ingen som helst betydelse. Därför anser jag att utan arbetslivserfarenhet vet en konsult inte om den sökande är rätt för jobbet och har de aldrig arbetet inom området vet de inte vilka arbetsuppgifter som väntar ute i det verkliga livet.

Jag tror att de flesta av oss tycker att dessa konsulter lever i en drömvärld och litar inte ett dugg på dem. Vi som arbetat ett tag vet vad som krävs för att utföra det arbete vi söker till och vet att vi klarar av dem. Förtroendet för konsulter har sjunkit och troligtvis får de söka sig ut i verkligheten ganska snart. Jag skulle aldrig anlita en dyr konsult för att anställa någon. De pengarna spar jag och gör själv urvalet då jag är den som vet vad som krävs och som chef borde jag ha så mycket erfarenhet att jag ser om de sökande har det. För det som ser bra ut på pappret kanske inte passar in i min organisation. Klarar jag inte det ska jag inte vara chef.