Det kan vi läsa i dagens aftonblad och till viss mån är det sant. Att allt skulle vara Juholts fel är att överdriva det som hänt det senaste halvåret. Men proppen som var på väg att halka ur under Monas tid, har han lyckats dra ut helt istället för att trycka in igen. Därav det ras som ses i mätningarna. Han var den som skulle ena och istället har hans ledarstil lyckats göra precis tvärtom. Men jag anser inte att det var Monas fel heller då denna splittring i partiet funnits under lång tid. Göran Persson lyckades hålla proppen i flaskan men jag misstänker att, när de förlorade valet 2006 såg han att det skulle bli problem. Han var smart nog att sluta innan det hände. Bodström har skrivit om detta och de motsättningar som finns.

Juholt fick en rätt omöjlig uppgift och verkar ha tagit sig vatten över huvudet. Han trodde kanske att han var starkare än han egentligen är och förstod inte riktigt hur svårt jobbet som partiledare är. Jag har haft fler chefer under mina arbetsår, som har gjort precis likadant. De har haft sympatier från ett visst håll och trott att detta skulle bli a piece of cake. Tillslut har de gett upp och slutat. När proppen gått ur är det nästan omöjligt att sätta i den igen, utan att totalt ta isär alltihop. Men det är inte alla som kan bygga upp en ny maktstruktur och hittar inte socialdemokraterna den människan snart, så kommer partiet att delas. Jag tror inte Juholt är kapabel att göra det, trots att han hurtigt förkunnar att han är det.

Så visst har Lena Melin rätt, men vad hjälper det.