I Sverige går debatten om vargen hög och en del vill till och med utrota den. De påstår att vargar tar hundar och tambodskap och hatet är så intensivt, att de smutkastar de som värnar om djuret. På 1800-talet var vargskräcken så stor att man började utrota den och under många år fanns den knappt i vårat land. Nu vet ju alla att det finns djur som gör ännu större skada och kanske borde utrotas istället. Vi har mårdhunden som inte funnits i Sverige tidigare utan invandrat från Danmark. Den gör enormt stor skada och sprider sjukdomar, men ingen av de jägare som är så hätska mot vargen, säger ett ord om mårdhunden.

Antagligen får man inte lika mycket betalt för det skinnet som för vargskinnet. Därför känns det som att pengarna styr i denna fråga. Det finns fler vargar i andra europeiska länder och där pratar man aldrig om att de skulle vara ett problem. Man har lärt sig att leva med dem och skaffat sig verktyg för att freda sina tamdjur. Det finns stängsel, lamadjur och speciella hundar som ser till att vargar gör så lite skada som möjligt. Det blir inte ett rabalder så fort ett får blir rivet, utan man vidtar bättre skydd istället.

Inte nog med att människan gör allt för att utrota sig själv, de försöker utrota vissa djur också. Man gör det i religionens tecken, på grund av fel hudfärg mm. Istället för att se sin egen skuld i världen skyller man på andra och i vissa fall djuren. Vem har gett människan rätt att sätta sig över naturen? Vi borde lära oss av de folk som lever med naturen och se hur de klarar av att samsas. Om vargen vore mordisk så skulle vi väl ha vargarna gåendes på gatorna i städern också. Sätt inte mänskliga egenskaper på djur utan se dem som de djur de är. De tänker inte alls som vi och funderar inte ut hur de ska döda. Det är inte vargen som är problemet utan det är människan.