Jag skrev igår att jag vill sova på saken om mina åsikter angående utnämningen av socialdemokraternas nye partiledare. I mångas ögon ett märkligt val, men i mina ett helt logiskat val. Svenska dagbladet skriver att det var vu:s tredjehandsval och den ende som inte sade nej efter viss övertalning. Alla vet ju att det är ett konfliktfyllt parti som blev ännu mer splittrade då Juholt valdes. Så det man behöver är en partiledare som kan ena partiet och det prioriterar man främst just nu. Jag tror inte man i första hand tänkt att han ska vara en statsministerkandidat, då skulle de ha valt Tomas Bodström.

Förra gången hade de säkert en tanke att välja någon som passade som statsminister. Nu har de ett annat mål och det kan göra att Löfvèn kan växa sig till en statsministerkandidat. I mina ögon har de verkligen tänkt till denna gång och valt en riktig gråsosse som alla känner är stabil. Det kan bli både flipp eller flopp, men om han kan ena partiet så är mycket vunnet. Löfvèn är säkert inte någon stor talare och retoriker men grundad i den socialdemokratiska myllan vilket i dagsläget är viktigast för detta parti.

En stor nackdel är att han inte sitter i riksdagen, vilket gör att han inte kan delta i riksdagsdebatterna. Maud Olofsson har sagt att då hon inte var riksdagsledamot innebar stora svårigheter i början. Istället får andra föra partiets talan där, vilket säkert är frustrerande för en partiledare. Men jag tänker absolut inte räkna ut honom redan nu på grund av det. Socialdemokraterna får precis det de behöver just nu och det är stabilitet.