Precis när vi lagt oss igår ringde mobilen. Larmfirman meddelade att larmet gått hemma. Pulsen pumpade av bara den efter det samtalet. De skulle skicka en bil.
Mannen ringde grannen som rusade över med mobilen i handen. Han såg inga brytmärken eller sönderslagna rutor.
Vi ringde även pojken som i sin tur ringde en kompis som bor i byn. Han var där på fem minuter. Grannen och kompisen kände på alla dörrar och kollade fönstren men inga märken fanns efter något inbrottsförsök.
När väktaren kom så gick han in i huset och kollade. Men allt såg orört ut. Sedan larmade han på igen.

Under tiden satt vi här på landet rätt omskakade. Vi vet ju vad som sätter igång larmet och var rörelsedektorerna sitter, så det måste varit någon som ryckt i en dörr. Var det ungdjävlarna som ringde på för ngra veckor sedan så kan de göra det nästa gång vi åker ut. Nu måste vi ha fatt i dem och få ett slut. Men är det vanliga tjuvar så kommer de inte tillbaka.
Tur att vi inte låter farmor bo i huset längre när vi är borta. Hon hade fått hjärtslag om detta hade hänt då.

Men det är skönt att vi har ett bra larm i alla fall.