Rasism i samhället

Annonser

Jag har läst åtskilliga artiklar om att svenskarna har blivit mer rasistiska än tidigare. Något jag både håller med om och betvivlar. Sak utveckla mina tankar om detta.

När jag växte upp var det många som invandrade till Sverige från Finland. Finnpajsare var ett ord många tog i sin mun på den tiden. De pratade ett språk ingen svensk förstod och ofta i närheten av andra svenskar. Absolut att de pratade skit om oss. Sedan söp de ju som svampar. Fördomar som var helt vedertagna för oss svenskar. Efter dem kom italienarna. Svenska företag åkte ned till Italien för att skaffa arbetskraft. Många av dem öppnade egna företag efter ett tag i vårat land. Svartskallar kallades de av svenskarna. Klart man ville skaffa sig en häftig bil när man hade bra med pengar. Camaro var en spagettiräser ansåg svenskarna. De snodde våra svenska flickor och förvred huvudena på dem.

Men på den tiden tog man aldrig ordet rasism i sin mun. Inte heller invandrarfientlighet. Fast det var ju precis det det var. Redan då var det våra myndigheter som tvingade på oss dessa invandrare, utan att ens försöka ta död på svenskarnas förutfattade fördomar.

Idag kommer det människor från länder ännu längre bort och med språk som är helt obegripliga för oss. De har med sig fördomar mot andra folkslag. Men myndigheterna klabbar ihop alla som just invandrare och förstår inte att araber och judar inte vill bo grannar. Kurder anses som rebeller av andra från t ex Turkiet. Vi svenskar vill så väl och förstår inte varför dessa inte bara kan vara tacksamma för att vi ger dem en tryggare tillvaro.

Därför anser jag inte att vi blivit mer rasistiska nuförtiden, utan när mängden av invandrare ökat märks det bara mer. Ingen invandrare förändrar sin uppfostran eller livssyn, bara för att de flytt till ett land utan krig. De är vana vid att hjälpa varandra, vilket de fortsätter att göra. Men Anders Andersson som är brevbärare och delar ut post i ett område med många invandrare ser bara allt från ett svenskt perspektiv. Som att varför kommer det post till xx, med så många andra namn? Bor det verkligen sex vuxna människor i en liten tvåa? Alla har ju samma adress på breven.

Det är nämligen så att man måste ha en adress för att få bidrag i Sverige. Då kommer xx på att han kanske mot en viss summa låter vänner använda sin adress. Han får extra tillskott i kassan och de andra kan överleva och även söka jobb. I andra lägenheter bor det upp till tio personer med alla barn och Anders Andersson, finner det horribelt. Men med alla bidrag de vuxna får klarar de hyran och får mat för dagen. De är vana att hjälpa så att man kan äta sig mätt och överleva.

Sedan har vi xx som varit ett tag i Sverige och fått arbete efter utbildning genom AF. Han är truckförare på ett företag och får chansen att tjäna extra med att arbeta en timme extra varje morgon. Men så kommer xy som är från samma by eller stadsdel i hemlandet. Han behöver arbetslivserfarenhet för att lättare få arbete. Ok, xx lämnar över företagets nyckel till xy som sköter hans arbete den timmen extra han fått. Andra på företaget ser en dag en helt okänd man låsa upp grindarna och säger att han jobbar där. Det tar hus i helvete då det uppdagas och företagsledningen kan få böter för att man använder svart arbetskraft. Men xx tänker inte i de banorna och förstår inte problemet. Han får sparken och historien sprids bland de som arbetar inom liknande företag. Andra företag vill inte anställa någon som kommer från detta land.

Sverigedemokraterna växer och det är just sådana som Anders Andersson, som ansluter sig. Vanliga svenskar som är uppfostrade med ett annat tänk. Man ska göra rätt för sig och inte ligga samhället till last. Inte utnyttja det. För det är så man anser att invandrarna gör.

Vi är inte mer rasistiska än tidigare, utan det är myndigheternas fel att fler är mot invandringen. Det är dags att de inser sitt ansvar och varför allt blivit såhär. Inte babbla om att öppna sina hjärtan. Tråkigt nog tror jag att allt har gått överstyr och att det är försent.