Dagen började och slutade som igår, vindstilla. Inte den minsta lilla darrning på ett löv. När man går ut känns det som att gå in i en bastu.

Vi har ändå varit så duktiga och gjort rent golven inomhus. När jag moppade höll JR på att googla på palmer och nu har jag utnämnt honom till förste palmskötare. Han var inte så bekväm med den titeln men jag stod på mig och får faktiskt finna sig i att ta hand om palmerna. Men idag har vi inte gjort något jobb ute. En vindpust hade faktiskt inte skadat. Livet blir lite lättare då.

Efter dusch som vi verkligen var i behov av, då lukten inte var särskilt upplyftande då vi var klara med golven., satte vi oss ned och lyssnade på en podd. Jag blickade ner på mina tår och det är redan dags att klippa tånaglarna. Men inte idag, kanske en dag i veckan eller så. Nästa vecka har de utlyst en generalstrejk i Frankrike och då får vi väl ta det som en röd dag då. Kan väl tycka att det verkar lite ologiskt att strejka just nu då det pågår en pandemi och folk blir av med sina jobb. Men folk har väl tråkigt och vill väl göra något.

Om någon undrar så ordnade JR så att Börje kom ut i det fria igen och inte hamnade i Turbos mage. Varken hon eller Börje hade mått bra av det. Tror jag hörde den i stubben vid Leo idag. Kanske tackade han för räddningen, vem vet?

Eftersom vädret fortsätter i värmens tecken blir det lakanstvätt i morgon. Men sedan ska jag kanske fortsätta fundera på detta med tånaglarna. Fast måla dem gör jag inte, nehej så pimpinett är jag inte. Sedan jag slutade jobba blir det ingen makeup eller mascara för mig. Ibland en genomskinlig nagellack på fingernaglarna så de ska hålla bättre. Har en tendens att använda dem som skruvmejsel när de blir för långa. Makeupen hade nog runnit av mig här nere då svetten lackar för det mesta.

Men hundarna tycker att jag är bäst ändå och JR tycker inte att mascara behövs alls. Mina långa ögonfransar är vackrare naturell säger han. Då jag valt att tro på hans ord har mitt liv blivit lättare.