Idag firar alla fransmän första världskrigets slut. Något som innebär en röd dag och ledighet för alla. Tror att i var by finns en eller några som deltagit i det Första världskriget och dog i det. Därför finns det ett monument för de avlidna i vår by. Jag har inte deltagit i detta års manifestation men kanske var det en liten för några invalda? Vi har ett monument i byn för de som deltagit. En viktig dag här i Europa som Sverige inte ens noterar då man ser detta som chokladens dag. Jag inser att det är dags att inse att man måste delta i både kriser,krig och välstånd även i lilla Sverige.
Lite mer liv och rörelse innebär en ledig dag och i detta fall fler som är ute och går. Vi får ju inte köra omkring hur som helst så många går runt i byn. Här gäller det att vakta tomten säger hundarna.
Vi har ju haft ännu en dag med sol och sköna temperaturer. Men skuggorna blir större hela tiden på eftermiddagarna.
Vi tar vara på den sol som bjuds och den värme som kommer med solen. Jag har pressat ny apelsin/clementin juice. Vi kör hårt med c-vitamin varje dag.
Men för mest tar vi det lugnt och försöker njuta av dagen. Varför springa runt och veva när det bästa bara är gött att leva?
Såg skönt ut där på gräsmattan 🙂
Ha ännu en fin dag!
I många av dom små städerna i Tyskland som vi har varit i finns det också monomet över dom som dog i kriget. Inget som man är intresserad av i Sverige.
Dom två världskrigen nämns endast kort i skolundervisningen.
”På västfronten intet nytt är en roman från 1929 av den tyske författaren Erich Maria Remarque. Den brukar räknas till den nya sakligheten inom litteraturen. Romanen har översatts till mer än 50 språk och nått en upplaga på över tjugo miljoner exemplar.” Detta är en bok som alla borde läsa tycker jag.
Trötta vovvar som njuter på gräsmattan, dom har det bra.
Denna bok ingår i vårat bibliotek. Med en mor som upplevt kriget på den ryska delen av karelen är det något man växt upp med.