Det är så härligt att ta upp jalusierna på morgonen och öppna dörren mot trädgården, när solen ler från en blå himmel. Till och med Kuma hade lust att kliva ur sängen och sniffa på luften. Jag greppade nycklarna, tvättsäcken och gick till verkstaden/tvättstugan. Här skulle lakan tvättas som sedan skulle få torka ute i solen. Turbo trippade med och vi fortsatte till baksidan för att kolla in läget. JR fällde upp parasollet och Kuma stod och blinkade mot solen när han samtidigt spanade ut mot vinfältet. Jag sade godmorgon till Ma Rose.

Stoppade näsan i henne och bara drog in den underbara doften. Ni har sett tjuren Ferdinand som luktar på blommorna under sin korkek. Precis så kände jag mig i det ögonblicket. Allt bara försvann runt omkring och tiden stannade för en kort stund. Detta är lycka.

Någon liten vill växa sig stor tror jag. Bigognen har börjat söka sig till spaljen och snart blir det bomullstrådar för att stötta. Har märkt på wisterian att den växer mer när man släpper lös den och endast har tråd för stöttning. Är så glad att något grönt spirar i Benkes pergola. Jag går runt i mitt lilla paradis och bara njuter. Så blir det ett tag till eftersom de inte släppt på avspärrningen till vår frys på Super-U.

Vi kan ju alltid kika på världen utanför. Väldigt lugnt idag och Vi tog det också lugnt. Jag körde en stund med min B&D på fram sidan då det börjat spreta en del i rabatten.

Vem kan bli trött på detta? Inte jag i alla fall. Rosenbusken exploderar av små rosor och doften omfamnar en när man går förbi. Jag blev alldeles yr när jag klippte rabatten för lavendeln doftar intensivt nu och när man har taxben måste man kliva upp och får näsan mitt buskarna blir det intensivt. Men så härligt ändå.

Vi får väl se vad morgondagen bjuder på.