Lite trevligare väder fick vi idag och efter frukost och var sin cykeltur på trädäcket gjorde vi oss klara för dagen. JR hade bokat tid för Turbo och hennes vacciner plus kloklippning. De på framtassarna hade börjat besvära henne. Detta att både JR och Turbo åker iväg är ett trauma för stackars Lino. Jag stod en lång stund och strök honom över buken och bröstet eftersom han var spänd som en fiolsträng. Han slutade gråta rätt snart och två korvar tröstade honom bra. Efter att ha överröst honom med beröm var han lugn och vi gick ut i trädgården. Jag belönade mig med en tomat och Lino började sin väntan.

Mackan var inte hemma och Lino fortsatte till baksidan av huset.
Nej, för tidigt att vänta hem dem, men nu hade jag lyckats försäkra honom om att de kommer tillbaka och att vi två skulle vakta huset.
Inte direkt soligt som ni ser men +16 är bra mycket trevligare än gårdagens snåla värme. Vi hade riktigt mysigt ute. Jag gick runt med Lino lite då och då eftersom han inte ville gå själv.
Hade som vanligt kameran med mig när vi strosade runt. När sedan Mackan backade in framför grinden var det en överlycklig Lino som studsade runt. Efter middag och en tur ute så somnade båda hundarna efter dagens begivenheter.
Frasse ligger ofta vid ytterdörren hela tiden någon av oss är borta.
Korv som tröst är nog oslagbart. Skönt att han tog det lite lugnare sedan.
Vädret var ju hyfsat och skönt att kunna vara ute.
Det var så klart en tröttsam dag för vovvarna.
Traumatiskt för Lino och spännande för Turbo.