Pytteliten sovmorgon innan hundarna väckte mig. Men det var helt okej för mig. JR snarkade vidare någon halvtimme till. Jag tryckte upp alla jalusier och satte mig ute med hundarna.

På endast ett par dagar har blåregnet tagit ordentligt med fart. Jag gläder mig som vanligt över att det växer.

Vi har en pytteliten näbbmus som rör sig vid mina krukor och hundarna är verkligen på alerten, vilket betyder att den lilla musen lever farligt. Vi befarar att den en dag möter sitt öde i någon av hundarnas mun.

Idag var det så dags att borsta Turbo igen och det blev en hel del idag för nu har fällningen kommit igång ordentligt. Jag köpte ju en karda som verkligen gör sitt jobb och förkortar fällningsperioden. När man borstade Kuma fick man ihop en liten pekines av alltihop. För han fällde ordentligt varje vår och höst. Men han fällde hela året och vi vande oss vid att ha det så.

Jag satt ute en lång stund men det blev lite kallt så jag gick in och satte mig att titta på när JR fortsatte med sitt projekt. Vi hade en sen överläggning om hur det ska se ut på baksidan av spisen, och kom fram till en superfin lösning. Så idag har JR förberett med vattenpass och innan dess gjorde han förberedelserna inför vår franska deklaration. Här deklarerar vi tillsammans så jag ska bara plocka fram mina siffror innan han kan skicka in alltihop. Ja, jag ska ge honom siffrorna vilken dag som helst.

Lever vi ett tråkigt liv? vi tycker inte det då vi lever i samstämning med naturen och årstidernas växlingar. Jag har aldrig varit utomhus så mycket som jag är sedan vi hamnade här. På det sättet känns livet mer berikande och det var väl det jag kände då vi tillbringade våra semestrar ute i Europa. Även om vi stannade inne i husbilen mesta tiden så hade vi dörren öppen och fönstren vilket gjorde att vi ändå var utomhus på ett sätt. Nu har vi vårat fina trädäck som erbjuder fina stunder ute.Vi njuter av fågelkvitter och just nu håller stararna serenader med olika läten. Vårdagjämning idag och nu kör vi framåt.