Värmen kom på allvar när den första sommarmånaden inleddes och Turbo började löpa dagen efter att vi lämnat av H på flygplatsen. Därför kunde vi konstatera att denna månad hade vi fullt upp. Nu är det inte så att Turbo är den jobbiga utan det är Lino som inte vill låta henne vara ifred. Ja, hon säger ju inte nej, så vi får agera poliser hela tiden.

Allting hade börjat blomma ut och det var så vackert. Gräset var fortfarande grönt och vi kunde verkligen njuta.

JR tog sitt premiärdopp redan den första dagarna i juni men jag är ju en badkruka så jag väntade till sista veckan då vattnet höll +29 vilket är min gräns. Men jobbar man i solen så är det säkert skönt att svalka sig.

Höglöpet var rejält stressigt och efteråt var vi rätt slut. Även Lino var trött och kunde äntligen koppla av. Nu har jag köpt naturmedel att spruta i rumpan på Turbo så förhoppningsvis kan vi få det lite lugnare nästa år. Vi trodde att det skulle bli lättare ju äldre Turbo blev men det vete tusan. Eller kan det vara så att vi har blivit äldre och inte orkar riktigt längre?

Äntligen kunde vi köra dagsturer och vi var till Neffies och Pezenas vilket vi inte varit i tidigare. Varför vi inte varit i de trakterna vet jag inte men nu blev det av.

Nya gator och nya vyer som vi tyckte mycket om och säkert kommer att återvända till en annan gång. Det var lite som att vi kände att när löpet var över så behövde vi se annat än trädgården en dag.

Lite vin skulle köpas och det från andra än våra vingårdar. Vi är ju inga vinkännare men det är alltid roligt att förkovra sig och nu tog vi chansen till det.

Men hemma är alltid bäst och med värmen som kom var det skönt att kunna ta sig ett dopp. Även hundarna ville ligga och koppla av i skuggan och efter midsommar började ju sommarpratarna