Dag fem av Turbos löp och än så länge har inte Linos hormoner blivit galna så de är som de brukar vara. Visserligen lyfter Turbo på svansen och vänder baken mot honom men han nappar inte. Skönt för oss, men vi håller våra ögon på dem för plötsligt en dag så händer det. Därför håller jag koll på antal dagar så vi ska veta närmare hur landet ligger. Fortsättning följer.

Nu när det blivit kyligare ute så går vi in tidigare och lyssnar på vår bok. Jag tecknar under tiden och det är så rofyllt. Rena rama meditationen för mig och så roligt att ha kommit igång igen. Jag har ju köpt fler skissblock och jag föredrar A5-format då det passar mig bäst. Jag tecknar ju på fri hand från foton och vykort. Så tyvärr kommer det med all säkerhet ploppa upp en del av mina alster här vare sig ni vill eller inte.

Idag hade vi besök av servicemannen från vår gasleverantör och hundarna skötte sig exemplariskt. Jag brukar sitta i sovrummet med dem och ha kompostgallret för dörröppningen. Då ser de vem som kommer och servicemannen (ja det har hittills alltid varit en man) kan jobba ifred utan nyfikna hundar. När JR gör något lägger de allt som oftast nosen i blöt och det kan vara rätt jobbigt ibland. Samma sak när jag pysslar med något och de kan till och med lägga sig på objektet man håller på med.

Just i dessa dagar är skurborsten nästan fastvuxen i min högra hand, då jag torkar blodfläckar i parti och minut. Men tack och lov så har vi carrelage överallt. JR fick sin beställda burk med tätningscement som han tänker laga en del sprickor i muren med. Men det får nog vänta i ungefär fjorton dagar tills han kan börja på det projektet. Ett bra höstprojekt. Sedan tänker han måla den. Ett annat projekt som passar mycket bra just nu är att köra ett par lass skräp till dechatteriet tillsammans med Lino.