Jag körde som vanligt en maskin med lakan idag och var gång jag kan hänga upp dem ute blir jag så nöjd. Ja, det var väl allt som jag gjorde idag förutom att vara med hundarna. Men JR har varit på rull så att säga. Hans laddare till mobilen har slutat fungera så färden gick till U-technik för att köpa en ny. Naturligtvis blev det ett stopp på apoteket också för att hämta ut lite recept. Hundarna var mycket nöjda över att han tog teslan, som att de vet att JR inte blir borta så länge då.

Tror vår granne monsieur S hade en liten fest idag. Intressant meny i alla fall Champagne och en burk ananas som en av gästerna kom med. Men inte en kombination som jag skulle vilja ha. Lite roligt är det ju ändå.

Glömde berätta att igår fick JR jaga efter McScotts lilla hund på gatan. Jag var på baksidan med Turbo och Lino blev som en galning. Plötsligt såg jag en liten king chavalier spaniel strutta runt på gatan. Jag skrek som en tokig efter JR som rusade runt till baksidan och kunde lyfta upp den lille. Det var inte deras hund utan en hund som de brukar passa då de köpt den av samma uppfödare. Så det blev ett lyckligt slut och nu hoppas vi att de tätar hålet i den grinden.

Vi har hittat tillbaka till de rutiner vi brukar ha vid Turbos löp. Därför känns dagarna lugnare nu och vi har landat i detta livet. Så idag har vi suttit ute och läst. Jag har lyssnat på boken en stund när jag trampade och även då JR tog en siesta. Samtidigt gjorde jag klart min nästa teckning.

Först tänkte jag att det skulle bli tråkigt att teckna denna bild, men när den började ta form kände jag att den nog kunde bli rätt bra. Tror att det var telefonkiosken som gjorde susen. Men den var inte den lättaste att få till. Det är mycket roligare att teckna nu i det nya blocket. Jag är glad att jag tog steget från att teckna i almanackan till att göra det på riktigt papper. Jag var feg och kände att det blev på allvar om jag tog steget till skisspapper. Men för tusan det är ju inte så att jag ska bli ett proffs eller så. Detta är min hobby och det och fotandet är ju något som jag njuter av att göra.

Förresten så tror jag att nästa veckas meny som vi komponerade kommer att bli superb. Vi brukar göra en inköpslista på torsdagarna och samtidigt komponera menyn för kommande vecka. Så i morgon har JR mycket lättare att göra våra inköp. Vi har så roligt när vi gör detta på torsdagarna. JR har memorerat hur det ser ut på Super-U och skriver inköpslistan så han får ett bra flow genom affären för att slutligen hamna vid kassorna. Ett bra sätt att inte behöva irra runt och leta efter det man ska köpa.

Nu har vi vänt blad i almanackorna och Lino har fått sin avmaskningstablett. Enligt vår veterinärs inrådan bör han avmaskas var tredje månad. Så jag har redan skrivit upp en påminnelse i almanackan för nästa gång som blir i januari nästa år. Jösses det känns så långt borta men det är ju endast tre månader.

Oktober månads bild på min art deco almanacka. Detta års tema som jag valde och nästa år har JR valt tema. Det blir fint det också.

Efter frukost idag gick JR ut och sopade på framsidan och jag plockade ur diskmaskinen. Då hör jag ett vrål och rusar mot dörren. Ser JR:s rygg när han löper efter hundarna som fintar honom bägge två. De skulle ha en del intimiteter och det skulle inte JR få avbryta. Jag greppade Turbos koppel och JR fick fatt i henne och det roliga var över för paret. Så här efteråt kan jag skratta lite åt synen när JR löpte runt i trädgården med hundarna före sig. Men faktum är att det var koppeltvång för Turbo resten av dagen då vi var ute.

Eftersom vi är så att säga tvingade att vara stillasittande så har vi befunnit oss till största delen på framsidan.

Men vi ser fram emot nästa vecka och att ha vår frihet tillbaka. Då minsann kommer vi sätta igång med allt det vi suttit och diskuterat nu.

Hej då september!

Vi tittar bort från sommaren och ser fram mot att omfamna hösten med sköna brasor i spisen och att kura skymning i värmen. Okej, det kommer så småningom för just nu är det brittsommar och solen vägrar att gömma sig i några moln.

Dag 12 och vi har klarat av ännu en dag utan att behöva stänga in någon av hundarna. Läste att i våras hade vi rena cirkusen på just denna dag så att vi inte haft det nu är rena rama himmelriket. Nu tar vi små små steg varje dag och tillslut är löpet över, Droppandet är åtminstone slut och idag torkade jag av golven.

Usch nu känner jag mig som en tjatig småbarnsmamma fast för min del är det ju hundmamma. Jag pratar bara löpning precis som andra pratar om sitt barns första tänder eller första ord. Därför tänker jag endast berätta om löpet ifall det händer något speciellt roligt eller inte roligt.

Så nu ska jag berätta om Lino och vad han har gjort. Vi har ju två hundar och är det inte den ena så är det den andra. Lite bakgrund till dagens händelse. Vi har haft en liten näbbmus i trädgården som kilat runt överallt och Lino har haft fullt upp med att försöka jaga efter den. Idag när JR var ute och sopade rent på framsidan dök Lino in i en buske och tjoff. Han tog musen som naturligtvis dog direkt. JR lyckades få honom att släppa den och nu är den borta. Det är absolut ingen bra idé att försöka övervintra i vår trädgård. Men det förstod inte musen. Hoppas det bara är den som kilat runt här för annars lär vi ha en dödlig jakt rätt snart igen.

Tror minsann att sommaren kommit tillbaka för att säga hejdå för denna gång. Det har varit ordentligt varmt idag och så behagligt med en strålande sol. Lakanen torkade så fint ute och nu doftar de ljuvligt. I Sverige hade vi torktumlare och då kunde jag aldrig känna den där riktigt goda lukten av nytvättade lakan. Men det var praktiskt eftersom vädret inte är direkt pålitligt där uppe. JR tog med sig Lino och körde skräp till dechatteriet så jag kunde få lite gjort här hemma. Dag 11 av Turbos löp och vi har inte blivit galna ännu.

Eftersom jag inte kan göra så mycket just nu då en av oss måste hålla koll på hundarna, har jag börjat grotta ner mig lite i detta med AI och känner att det kan vara bra att kunna. en del om detta verktyg. Jag tog ett foto av vår älskade Kuma som somnade in för tre år sedan och gjorde det rörligt. Lite kusligt var det men även underbart att se vår stora nallebjörn gå i vår trädgård igen. I min iver lade jag upp det på facebook och glömde skriva att det var AI-genererad bild. Det kommer jag inte göra fler gånger. Nu vet ju de flesta av de vänner jag har där att Kuma inte lever.

Nu ska vi faktiskt bara ta det lugnt under den kommande veckan och inte sätta igång projekt som vi ändå inte kan fullfölja utan att bli stressade. Det kommer naturligtvis att bli svårt för JR men jag har mina knep och han blir tvungen att endast göra små saker.

Lite höstligt har kanske denna helgen varit, men vi har ändå kunnat njuta av vädret då det varit mest sol och uppehåll. Turbo är nu på tionde dagen av sitt löp och nu är det kritiskt. Men jag har en spray som hon får i rumpan vilket verkar hjälpa så att Lino inte är alltför nyfiken. Jag har beställt en ny flaska så att vi inte blir utan. Sedan är ju Turbo över tio år nu och inte lika alert på lekar. Därför håller jag mina tummar hårt så att det inte ska bli värre.

Men för säkerhets skull gör vi de saker som t ex göra rent golven och byta lakan i sängen. Det är sådant vi förlagt till söndagarna eftersom det alltid är trevligt att börja en ny vecka med ett rent hus. Tidigare gjorde vi det på lördagarna och det var då vi skulle till jobb på måndagen. Alltid skönt att ha en fri dag innan en arbetsvecka börjar. Nu behöver vi inte bekymra oss om sådant som arbetsvecka och det är så skönt.

Någon kanske undrar hur det går med våra lektioner i franska och det går väldigt bra. Vi har gått över till en kurs med samtal och det är mycket givande. Nu är det till och med så att jag börjat tänka på franska om dagarna. Så vi gör stora framsteg och det är roligt.

Efter vad jag förstått ska det bli mycket varmare i veckan som kommer så troligtvis blir det shortsväder igen. Lite trevligt att få värme igen för hösten är tillräckligt lång ändå.

Solen är oss nådig även idag och eftersom vi är vakter just nu så placerade vi oss ute, först i omgångar och sedan båda två. Både jag och JR kände att en skön dusch var precis det vi behövde idag så det var våra projekt idag. Eftersom vi inte hade så mycket mer att göra idag tog jag god tid på mig när det var min tur i duschen. Kände mig som en ny människa efteråt och belönade mig med ett glas rosé ute på trädäcket. JR gjorde detsamma men med ett glas whisky.

Som vanligt satt vi och diskuterade allt möjligt från högt till lågt. Våra samtalsämnen tar aldrig slut och det ser ju omvärlden till om inte annat. Sedan läser vi ju båda en hel del och det innebär att ämnen att prata om aldrig sinar. Det var nästan så att vi inte märkte att det började bli kyligt ute,

Så vi skyndade oss att gå in vid halv åtta för jag vill för allt i världen inte missa vår mysstund innan middagen. Jag tecknar och JR vilar under tiden vi lyssnar på den bok som vi just nu följer. På sommaren sitter vi ju ute längre och njuter av kvällarna.

Jag tog sovmorgon idag, men istället för att känna mig utvilad så har det varit tvärtom. Nu ikväll har ögonen svidit och runnit. När vi lyssnade på boken tidigare ikväll höll jag på att somna ett tag, men istället började jag teckna på en ny bild och då piggnade jag till. Alltid ett bra sätt att hålla fokus och må bra. Jag blev också väldigt glad över att skissblocket kom idag. Denna försändelse kom i vår brevlåda precis som den skulle och jag fick ett foto när den låg där. Överkurs tycker JR att det är när postis tar ett foto på försändelserna.

Varje gång som jag har ett nytt block eller en almanacka blir jag upprymd. Det känns som att en helt ny värld öppnar sig och att det är upp till mig att fylla den med teckningar eller ord.

Jag har alltid skrivit en så kallad dagbok men i en almanacka. Det är inte troligt att någon kommer att läsa dem i framtiden så därför har jag med jämna mellanrum förstört almanackorna. Jag vill inte se bakåt på de år som jag inte varit på särskilt bra platser vare sig i förhållanden eller fysiskt.

Skrivandet har alltid varit en ventil för mig och hjälpt mig att hålla mig på rätt köl i livet. Det är ett måste för mig och var även en orsak till att jag startade denna blogg. För mig är skrivandet en nödvändighet. Tidigare trodde jag inte att jag kunde teckna, men så tog jag en kurs på internet och det visade sig att jag kunde det. Jag har alltid varit så orolig för att visa mina alster. vare sig när det gäller att skriva och teckna. Nu kanske jag snart kan publicera fler texter också vem vet.