Förra veckan var den stora nyheten Japan och katastrofen där. Man gjorde extraprogram och uppdaterade om läget där hela tiden. Det som skedde i Libyen,Jemen och Bahrain var inte lika viktigt. Alla tv-kanaler hade fokus på Japan. När sedan kärnkraftsverken började överhettas så lades fokus på det. Det var som att medierna hoppades att det skulle bli en härdsmälta och det skulle bli en ännu större katastrof.

När så FN röstade för ett mandat att freda befolkningen i Libyen, riktades alla media dit. Nu sänder man bilder på granatattacker och diskuterar läget där. Vad som händer i Japan verkar inte alls vara viktigt längre. Allt känns så syniskt och vad jag vet så har folket i Japan det mycket svårt idag med. Efterskalven löser av varandra och problemen i kärnkraftsverket är inte över ännu. Hur många reportrar finns det kvar i Japan idag? Har de rest till Libyen nu?

Förra veckan var det inte många reportage om Libyen, trots att folket flydde från armen till grannländerna och ropade efter hjälp. Varför är medierna så ensidiga i sin rapportering? Det sker saker över hela världen hela tiden. Gruvarbetare är instängda i gruvor och vissa länder är på gränsen till inbördeskrig. Visst är det okej att fokusera på något som precis har hänt, men det jag vänder mig mot är att när läget blivit lite stabilt så vänder man ryggen åt människorna. De behöver kanske mer uppmärksamhet efter att något har hänt, än då det pågår. Glöm inte bort människorna.