Lämna en kommentar

Mitt i veckan 

Onsdag och halva veckan avverkad. Alla dagar är väldigt lika för mig just nu, då jag inte får röra på mig så mycket. Ska helst vara stilla med foten vilande på något högt. I övrigt hoppar jag fram. 

Vaknar på morgonen och hoppar in i köket för att äta frukost. Mannen har förberett den med kokt ägg, kaffe, juice och en smörgås. Ser lite morgontv och pratar med Unkas som är vaken. Kuma ligger i sängen och sover vidare. Hoppar in till badrummet och tvättar mig. Klär på mig och hoppar ut i köket. Greppar ett par tuggpinnar, hoppar bort till altandörren och öppnar den. Hundarna tar sina tuggpinnar och kilar ut i trädgården. Jag sitter trånande och tittar ut på dem. Sedan hoppar jag in i biblioteket och där är jag parkerad resten av dagen. 

Låter det tråkigt? Det är det och ibland vill jag klättra på väggarna. 

Det är värst i början sade mannen och jag hoppas han har rätt. För annars kommer jag att bli tokig efter dessa tio veckor. Ok, sju och en halv kvar idag. Efteråt ska jag aldrig hoppa mer. Det är både jobbigt och tråkigt. 

Lämna en kommentar

Glad nyhet

Fick precis ett samtal från handkirurgen i Malmö, där pappa befinner sig. Han står ju på väntelista för ett korttidsboende och jag har mått så dåligt då jag befarat att de ska skicka honom till samma ställe han var på efter förra gången. Nu bad jag ju om att han skulle slippa komma dit , men man kan ändå inte vara säker. Tydligen lyssnade biståndshandläggaren på mig och nu får pappa komma på det korttidsboende där farmor bott på i några månader. Där är det bra människor som verkligen bryr sig om sina patienter och de ordnar aktiviteter för de som bor där. Rummen är fina med egen tv och telefon. Jag är så glad att det blev just det boendet han hamnar på.

Jag ska prata med mannen så att vi kan åka dit och hälsa på honom så snart som möjligt. Att pappa hamnar där innebär också att det blir lättare för oss att hjälpa honom med olika saker. Pratade med mannen nyss och han skrattade och sade att det kanske är farmors gamla rum han får. Nu får pappa komma ut och träffa lite folk, vilket jag tror kommer att pigga upp honom väldigt mycket. Mannen ska ta dit hans rullstol så att pappa kan komma upp och vara med i matsalen och annat som berikar hans dagar.

Jag är lättad och glad över att väntan för pappa är över och att han kommer till just detta korttidsboende.

014Farmor har kommit till byn och pappa är i hamn på hennes förra ställe. Nu ska vi bara försöka få hit pappa också. De skulle skicka ansökning om permanent boende och när det kommit ska jag prata med pappa. Jag ser en ljusning och det är så skönt. Nu är det bara att få foten läkt och mig på fötter igen. När jag äntligen är där kan jag bistå mannen mycket mer.

Lämna en kommentar

Sommaren dröjer kvar 

Jag längtar ut till bänken och skuggan. Där brukar jag sitta och lyssna på podden med sommarpratare. Hundarna sover i gräset bredvid. Det är sommar för mig. 

Men nu är jag tvungen att sitta inomhus hela dagarna. Unkas sover nedanför mitt fönster vid staketet. Kuma ligger bara ute om jag eller mannen är där. Jag får sikta på nästa sommar och då ska jag sitta därute igen. 

Lämna en kommentar

Änglar finns på jorden 

Har tittat på klipp från Vet. Rescue och det har gjort mig på bättre humör. 

Jag blir överöst med filmer om djurmisshandel och vanligtvis klarar jag av att se dem. Skriver under varje petition som kommer i min väg. Men just nu känner jag mig så förbannat hjälplös och orkar inte se mer av elakheter. 

Därför var det som balsam för mig att se veterinärer, låt vara i USA, hjälpa djur som hittats och ta hand om dem. Att se glada hundar, hästar och katter riktigt njuta av livet efter räddning gjorde mig gott. 

Änglar finns. 

Lämna en kommentar

Ser frågan och visst vill jag

När man slår upp Explorer edge frågar browsern: ”Vart vill du gå nu?”. Nog skulle jag vilja gå men det är skitsvårt nu. Surfa runt tills ögonen blöder, visst går det. Men hur roligt är det? Långa stunder sitter jag och stirrar i taket och förbannar alltihop. Varför skulle jag ramla så förbaskat illa att hela foten krasade sönder? Ja, nästan i alla fall. Varför kan inte pappa gå på höger ben längre? Varför kan jag inte åka och vara hos honom?

Så visst vill jag gå, redan igår.

Just nu och idag är det en deppardag. Solen skiner, det är varmt och jag sitter inomhus för mig själv och ugglar. Nu värker foten också. Åtta veckor är en evighet just idag. När någon säger att det kunde ha blivit värre, vill jag bara slå något hårt i huvudet på den personen. Hoppa omkring på ett ben i en vecka så kanske ni håller tyst sedan. Jag vet att det finns människor i hela världen som alltid får leva med bara ett ben eller andra sjukdomar. I hela mitt liv har jag känt empati med alla de som drabbats av något.

För den skull behöver jag inte acceptera min nuvarande situation. Mina dagar måste bara bli bättre och jag får inte gräva ned mig i depression. Jag som aldrig brukar vara deprimerad.

Pepp, pepp, pepp. Tänker att i morgon känns det bättre och nästa morgon ännu bättre. Ja, så måste det bli.

8varg4

Lämna en kommentar

Vecka 3

Jag ser i alla fall skillnaden på detta gips och det jag hade innan. Benet är lite smalare nu. Men som sagt så blev det svart även denna gång. Jag kanske är lite feg eller bara bekväm. Smutsen syns inte på det. 

Måndag vecka tre och åtta veckor kvar med gips. Det känns oändligt. Kör med alvedon som värktablett nu och det fungerar bra. Obehagligt att äta tabletter som kan ge ett beroende. Nu har jag skippat morfintabletterna i två dagar. Har trappat ner i förra veckan och nu klarar jag mig utan dem. 

Jag har gjort lite nyttigheter nu på morgonen. Farmor flyttar ju in på sitt permanentboende idag, och det ska ändras på tv -licenser och lite annat. Därför har jag ringt och ordnat detta. Glad att kunna göra någon nytta. 

Lämna en kommentar

Veckans Visdomsord 

Vi tar inte saker för vad de är – utan för vad vi är. 

Anais Nin 

Fantasin skenar...

... det man inte har i benen, får man ha någon annanstans!

Anna Förlaget

Böcker om vägen till HÄLSA och KUNSKAP!

svenskaresebloggen

En blogg om resor, mat och föräldraskap.

runor

De bundna fåglarna längtar, de fria flyger!

Kerlundphoto

Photos, art and life

Issadissas Blogg

Issadissa iakttar och kommenterar samtiden

The book of inspiration

A journey in doing the right things right

Sharon Lyn Stackpole

artist, writer, illustrator

everyday theology

from a nonconstantian and postmodern perspective

simpledream

Lance Willett, Web Craftsman

Den fula verkligheten....

Om livet före och efter en gastric bypass operation.

PRINSESSAN BARBIS

Keep Going. Incest pedofiler hopp glädje, då och nu

Saccsiv - Weblog

Ortodoxie, analize, documentare, istorie, politica

Dog News - Hundnyheter varje dag

valeriu dg barbu

© valeriu barbu

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 347 andra följare