”Min förtvivlan är stor över hur jag ser att Sverige förvandlats från ett land där kulturpolitiken varit en viktig del i formandet av vår samhällsmodell till något som handlar om pengar, marknad och marginalisering”, skriver Juholt. På DN:s debattsida idag.

Men han har inga egna förslag till hur kulturpolitiken ska utformas. Det jag kan minnas var att när socialdemokrtaerna hade makten i Sverige, fick de mycket kritik för hur de skötte anslagen till kulturen. Många röster hördes om hur de främjade några få etablerade kulturinstitutioner. De ideella fick just ingenting och hade svårt att överleva.

Ska man kritisera något, bör man ha någon bättre lösning att komma med. Jag får en ännu större känsla av att sossarna är desperata nu och försöker synas i media så mycket som möjligt. Men det är farligt att endast kritisera utan att komma med egna förslag. Att kasta ur sig en massa kritik kan väl vem som helst. Risken är stor att folket tröttnar och undrar vad de egentligen håller på med.

Svenska folket väntar på att sossarna ska komma med något nytt i politiken, men jag börjar tro att det aldrig kommer. De fortsätter att syfta till sin historia och det kommer de aldrig att vinna något val på.