Agenda ordnade en debatt mellan Carin Jämtin och Göran Hägglund igår. Det var om barnfattigdom, som Juholt förde upp på tapeten i sitt första maj tal.

Innan debatten stratade visade man ett inslag, där en familj fick komma till tals om just detta. Två töser satt och sade att de skämdes, då de inte kunde åka på semester som deras kompisar. Det var viktigast för dem verkade det som. En bror tog också upp samma sak. Han nämnde att de hade tänkt åka till Sälen, men fick ställa in eftersom de inte hade tillräckligt med pengar. Pappan i familjen var sjukskriven och därför hade familjen inte råd med allt de ville ha eller göra.

Jag kan inte anse att åka på semester ska vara en rättighet, utan något som man kan göra när man har pengar utöver det vanliga. Det som är en rättighet är att ha mat för dagen, kläder på kroppen och tak över huvudet. Så denna familj var kanske inte den rätta att visa upp i programmet. Hittade inte journalisterna på agenda en familj som fick kämpa för att ha det så? Man visade en tabell i agenda som visade att barnfattigdomen har stigit, men under 90-talet var den mycket högre. Socialdemokraterna satt i vår regering under den tiden. Vad gjorde de? Bidrag, bidrag och menlös sysselsättning är det jag kommer ihåg. Inget som höjer någon människas självkänsla.

Denna gång kunde inte Jämtin komma med något nytänkande heller. Det är så lätt att klaga, men det jag och säkert flera med mig vill är att få förslag på vad man ska göra åt långtidsarbetslösheten mm. Inget av det har socialdemokraterna någon lösning på. Jag säger inte att läget är bra idag, men det jag känner är att nuvarande regering åtminstone provar nya vägar. De gamla fungerade ju inte så det är det vi behöver.

Inte låsa sig vid enbart bidrag, som också Lars Ohly förespråkar. Förslava inte människorna utan ge dem metoder att klara sig själva, för det stärker självkänslan.