Man har frågat svenska kvinnor om de hellre vill vara hemmafruar än ute i yrkeslivet. Flertalet ville vara hemma och ta hand om barn och hem. Låter kanske konstigt idag att många längtar till ett sådant liv, men jag tror att det är en önskan att slippa stressen som ligger bakom. Kanske att få tid till sådant man aldrig hinner annars. Det är inte så glamoröst att bo i en stad och rusa från möten hela tiden. Allt går så fort nuförtiden och vi har sett hur tv-serier om 60-talet blivit populära. Att kunna baka kakor, träffa sina vänner, sköta sitt hem och slippa ha dubbeljobb som det ofta blir.

Många har kanske haft turen att ha sin mamma hemma och blivit mött i dörren efter skolan. En trygghet som dagens barn ofta inte har. Så jag tror att det är tryggheten man är ute efter, att ha någon av sina föräldrar i närheten om dagarna. Flera av dagens unga har svårt att komma in i arbetslivet och tvingats vara hemma. Då har de kommit på att man kan göra bra sker där också och hade man bara haft tillräckligt med pengar så hade man stannat där. Flera har också haft föräldrar som vantrivts på sitt arbete och varit trötta och håglösa efter att de kommit hem. Så vill man inte att ens egna barn ska ha det.

Jag tycker att hemarbetet ska uppgraderas, så att fler får möjligheten att vara hemma om de föredrar det. Varför ska det vara så fult att vilja ta hand om sin familj utan stress? Själv var jag ett nyckelbarn, då det var så populärt att kvinnorna skulle ut i arbetslivet, som det så vackert hette. Med höga skatter och låga löner drevs alla ut från hemmen. En valfrihet vore önskvärt.

Dagens kvinnor och även män vill inte bli tvingade till stress och då vi bara har detta livet, ska vi väl ta vara på det.