Nu har de utsett Anna Serner, VD för Svenska Filminstitutet till Sveriges bråkigaste kvinna. Så blir det om man som kvinna vill göra sin röst hörd och sticker ut hakan. Då kallas man alltså bråkig. Om en man gör det då är det stake i honom. Varför kan man inte utse en manlig bråkstake också? Jag blir bara så arg för detta. I en mansdominerad värld måste en kvinna slåss för sina åsikter och för sin vilja. Är männen rädda för kvinnor som är ovanligt starka och inte sitter tysta i alla sammanhang? Det verkar onekligen så.

Det är bara att läsa hur tidningarna skriver om kvinnor i chefsppositioner. De blir obekväma och illa omtyckta. Men vi kvinnor behöver dessa ”bråkstakar” att se upp till och som förebilder. Att ha en vilja att genomföra saker är något bra. Sedan spelar det egentligen ingen roll vilket kön man har. Men ingen ska behöva kallas bråkig för det. Låt dessa män känna sig hotade och låt dem ha sina löjliga utmärkelser för sig själva, vi bjuder på det. Det bevisar bara hur barnsliga de är.