Det var när jag hörde om den tioåriga flickan som blivit huggen i halsen, då hon var i skolan. En tjugoåring hade brutalt utfört gärningen och en oskyldig liten tös blir drabbad. Jag bor nära en familj som har en tös i samma ålder och en pojke något yngre. Precis som alla andra familjer med barn i skolåldern har de sina rutiner på morgonen och säkert med lite småbråk då och då. Det är tidspress och man ska ha alla saker med sig till skola och arbete. Alla rusar runt för att blli klara i tid. Föräldrarna skjutsar sina barn till skolan och säger ett hastigt hejdå. De gör det i tron att barnen är trygga i skolan och litar på lärare och andra vuxna som har hand om barnen där.
Det var säkert likadant för denna lilla flicka i Göteborg. De hade kanske haft en argumentation på morgonen och skilts åt lite arga på varandra. Att föräldrarna skulle sitta vid sin tös som svävar mellan liv och död hade de aldrig kunnat föreställa sig. En vanlig vardag har bytts ut till en tragedi. Ingen vet om tösen får men av detta fysiskt, men psykiskt kommer hon att få det. Jag tycker det är fördjävligt att något som detta kan hända. Barnen måste vara fredade i skolan och känna sig trygga.
Som sagt så försvann min inspiration till att skriva när jag fick höra detta på radion och mina tankar går till flickans föräldrar och till henne själv.