Men så grönt och fint det är överallt. Vi klarade promenaden utan att bli våta.
Precis när vi kom ut började kyrklockorna ringa. Någon tar farväl av någon. Då tänkte jag på mamma och dagen då jag sade adjö till hennes jordliga kropp.
I huvudet tar jag aldrig adjö från henne. Det går inte att skaka av sig gener.
Därför tände jag ett ljus när jag kom hem och erinrade mig känslan av mammas hand som strök min kind.