Påskresa

Nu är vi hemma igen efter vår påskresa. Svärmor fick en resa av oss i nittioårspresent. En tur med husbilen som hon drömt om att få göra. I fredags morse packade vi in oss allihop och reste till Öland. Ett kort stopp efter vägen då hundarna fick en rastning och vi lite mat i magen. Solen lyste på oss och vädret var helt underbart. Klockan halv fem var vi framme i Degerhamn på Ölands södra udde. Husbilsklubben hade en spontanträff där så vi stod bland idel vänner.

Men vi var rätt trötta och lade oss hyfsat tidigt. Svärmor klättrade upp på stegen till taksängen och hon är förvånandsvärt vig för att vara nittio år. Sedan sov vi till tio på morgonen. Utvilade och efter en god frukost gav vi oss iväg på upptäcksfärd.

Påskaftonen gav oss ännu en solig dag och vi tog oss runt ön, upp till Böda hamn. Det blåste rejält däruppe och vi stod i lä mellan andra husbilar. Hundarna busade i sanden och sedan blev det en innekväll. Svärmor var helt salig och tyckte att det var så roligt.

Egentligen skulle vi åka hem på påskdagen men vi kom överens om att göra ett stopp till. Förtio mil blev det ned till Ystad och vår vanliga ställplats där vid Västerleden. Med lite stopp för matintag och rastning av hundar, så var vi framme vid halv sex. Svärmor hade gjort köttbullar som vi åt och sedan såg vi jubileumsföreställningen av melodifestivalen på svt play. Efter det lite småprat och kaffe.

Idag sov vi faktiskt till halv elva. Det tar på krafterna att resa. Men pigga var vi när vi vaknade och frukosten var god. Nu har vi åkt väg nio efter kusten hem och svärmor är hemma hos sig. För vi ansåg att det var bäst att lämna av henne först.

Hundarna var som tokiga när vi körde ned på vår gata. De känner igen sig direkt och när jag öppnade dörren rusade de ut i trädgården. Vi har plockat in allt och mannen är och köper ingredienser till en pizza. Hundarna sover och kommer att vara trötta i ett par dagar nu.

De älskar att vara ute i husbilen, men när de kommer hem är de lika glada för det. Men alla intryck gör dem trötta.

Svärmor är lycklig över att få ha följt med och detta kommer hon att leva på länge, sade hon när vi skildes åt.

wpid-img_20140725_121502.jpg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.