Ikväll går vår älskade Nellie över regnbågsbron. Röntgen visade tyvärr att cystan i livmodern var alltför stor och kunde spricka när som helst. Vi har en gräns för när vi utsätter en kär vän för operation och det är tio års ålder. Nellie blev tio i november förra året. Jag kände det på mig men ville inte tro att det skulle vara så illa. Vår tös som aldrig varit sjuk en enda dag i sitt liv. Men precis som när våra andra hundar blivit sjuka har det varit sent i deras liv och så allvarligt att vi måste släppa dem.

Nellie fick en fin sista dag med en lugn fin promenad i snön och mycket kel från mig. Jag har suttit länge vid henne och sniffat in hennes doft i min näsa. Hon luktade alltid av ren tvål på huvudet. Vet inte varför det var så men den doften glömmer jag aldrig. Så sov gott älskade Nellie vi har haft fina år med dig och du kommer att vara saknad av både Unkas och Kuma och oss människor. Någon gång slutar väl mina tårar att rinna.