Unkas har under de senaste dagarna blivit så svullen i magen och börjat matvägra. Han har plötsligt fått svårt att hoppa upp på sängarna och att fokusera blicken.
Han har tappat i vikt och blivit rent mager. Igår morse åt han en del och jag blev så glad. Men sedan var han som avdomnad resten av dagen.
I morse ville han inte dricka vatten. När Mr J tog ut honom så strupplade han på trappan. Sedan lade han sig på gatan. Då bestämde vi oss för att köra till vår veterinär i Bezieres. De skulle ha öppet idag och därför packade vi ihop. Jag fick upp Unkas på en säng och där satt jag med honom hela vägen in.
Veterinären skulle ta prover på honom och vi skulle komma tillbaka vid fyra. Cancer ekade det i huvudet på mig. Det visade sig vara precis det och i gallblåsan. Två stora knölar, varav en spruckit och nu hade Unkas blod i hela magen.
Tio och ett halvt år fick vi äran att ha denna underbara hund i vårat liv. Nu är saknaden enorm. Jag har gråtit och gråtit.
Sista fotot på Unkas tog jag denna morgon och redan då kände jag att det var hans sista dag.
Vila i frid älskade Unkas och tack för att vi fick ha dig hos oss.
Men så sorgligt, jag lider med er. Skönt ändå att ni hittat en bra veterinär där nere som kunde hjälpa er och Unkas.
Tårarna bara rinner och saknaden är oändlig.
Ja det kan jag förstå, ni har ju förlorat en kär vän och familjemedlem. Hur tar de andra hundarna det?
De sörjer och Kuma vill inte ha med oss att göra. Han sover och vänder sig bort när vi vill kela med honom.
Usch ja, saker blir än svårare när djuren också sörjer. Man önskar ju dem allt gott och så… ja, du förstår.
Jag beklagar att detta händer er lilla familj. ❤️
Så är det när man har ett djur och man vet om att de dör före dig. Men nu rinner tårarna.
Jag beklagar ❤️
Tack
Nej, så sorgligt. Känner verkligen med er💔
Tack
Som hundägare förstår man hur tungt detta är.
Ni har min djupaste medkänsla.
Tack