Tuchdown

Publicerat av
Annonser

Det är inte ofta vi har mobilen på väckning, men i morse ville JR stiga upp vid nio så en liten söt melodi startade i rätt tid. Jag kom inte ihåg att jag ställt in hans mobil på den melodin, men den var behaglig och JR steg upp. Jag somnade rätt snabbt om för jag visste att när det var dags så skulle jag bli väckt. Vi har stött och blött hur det hela skulle gå till och berett oss på ett arbete i flera dagar. Men så kom JR inrusande och meddelade att det stod en kranbil utanför på gatan.

Jag rusade ut med kameran som den värsta pressfotograf, men tror ni jag hann fota hela händelsen? Nehej då, den kranföraren var ett superproffs och drog ner kranen precis när jag kom ut.

Lite snopet tyckte jag men det var nog lite JR:s skuld också för han stod nog och tittade på helt faschinerad. Men till höger skymtar ni en behållare som kranföraren slog av vid lyftet.Där slapp vi ett till problem som vi grubblat på.

Plopp rakt ner i hålet hamnade vår nya palm. Den passade precis och JR var så nöjd. Vi har alltså köpt ett träd och jag är väldigt nöjd. Vi har haft mardrömmar om att de skulle leverera den nere vid grinden och vi måste släpa upp den i vårat anletes svett. Onda ryggar och svetten lackande. Sedan problemet hur vi skulle få ner den i hålet och få bort behållaren. Här löstes allt i ett huj och vi kunde äta frukost i lugn och ro.

JR har öst i jord runt palmen och så har vi riktat den rak. Det är två stora och två små pistonger som man säger här, vilket betyder stammar. Vi har fått oss en liten oas här på udden.

Såhär blev det när allt var klart och solen lyser så fint genom bladverket. Ett palmparaply och det har vi längtat efter men väntat med ett tag. Vi ville inte köpa en för stor palm då de växer och vi inte vet hur fort eller sakta.

Jag vill ju ha träd och bor man vid Medelhavet så ska man ha växter som passar här. I Sverige hade vi ju helt andra träd av naturliga orsaker. Säkert inte det sista trädet vi planterar här men nu får det räcka ett tag. JR har ju ett annat projekt på gång och nu blir det hammare och spik som gäller.

I morgon är det lördag=vipplardag och sedan tar vi det lugnt. Vilstolarna väntar i trädgården.

8 svar på ”Tuchdown”

  1. Ama de casa – En norrlänning som via Sollentuna har hamnat i Torrevieja på heltid sen hösten 2006. Har egentligen inget vettigt att säga - men gör det ändå. Just det - Ama de casa är spanska och betyder hemmafru.
    Ama de casa den skrev:

    Vad fint det blev med palmen! Fast nu har ni ju inget fint hål längre. Äsch. JR kan väl gräva ett nytt 😉
    Men jag tycker att han åtminstone kunde ha grabbat tag i kameran när han stod där och beundrade kranförarens skicklighet…

    Ha en bra vipplarda’ !

    Svara ↓
  3. murvielklotter – Murviel lès Béziers, Languedoc, France – I ett sydligt Frankrike ligger huset som blev vårt för drygt tretton år sedan. Vi - det är familjen med wanderlust, som vågade släppa sargen och hittade vad som blivit vår alldeles egna franska byidyll. Familjen är vanlig och ändå inte, den är liten eller jättestor. Tre stora, vackra barn och vi två husägare utgör kärnan. Så har vi Bertil och Bror, de högt älskade, ljuvliga barnbarnsprinsarna och Maj, Iben Elsie, Brage och minstingen Märta - som utökat den ljuvliga barnbarnsskaran till sju småtroll. Vi tillbringar all tid vi kan i vårt byhus men mycket vill som bekant ha mer och undertecknad är numera jobbonär och vi planerar att låta murvelhuset bli ännu mera hemma.
    murvielklotter den skrev:

    Den är fantastisk! Har ni fått instruktioner om hur ni skall behandla den? Tyvärr väldigt vanligt med en skalbaggslarv som äter upp palmerna inifrån och enda sättet (som jag förstått det) är att ta till förebyggande åtgärder. Vill jättegärna ha palmer i vår trädgård men vår trädgårdsmästare har avrått oss. Kanske ändå att vi skall våga oss på det? Inspirerade av er😉

    Svara ↓

    • Man måste våga och denna har stått i fyra år så den ska vara frisk. Nya blad är på gång så det ser lovande ut. 🌴

      Svara ↓
      • murvielklotter – Murviel lès Béziers, Languedoc, France – I ett sydligt Frankrike ligger huset som blev vårt för drygt tretton år sedan. Vi - det är familjen med wanderlust, som vågade släppa sargen och hittade vad som blivit vår alldeles egna franska byidyll. Familjen är vanlig och ändå inte, den är liten eller jättestor. Tre stora, vackra barn och vi två husägare utgör kärnan. Så har vi Bertil och Bror, de högt älskade, ljuvliga barnbarnsprinsarna och Maj, Iben Elsie, Brage och minstingen Märta - som utökat den ljuvliga barnbarnsskaran till sju småtroll. Vi tillbringar all tid vi kan i vårt byhus men mycket vill som bekant ha mer och undertecknad är numera jobbonär och vi planerar att låta murvelhuset bli ännu mera hemma.
        murvielklotter den skrev:

        Perfekt!

Lämna ett svarAvbryt svar