Denna dag har verkligen blåst in över oss med kalla vindar. Stackars JR fick cykla ända till Murviel för att köpa bröd idag då alla affärer har stängt. Nu fick han tag i bröd som var riktigt mastiga så vi har varit mätta hela dagen. Men de var färska så varför klaga. Stackarn var rejält nedkyld av cykelturen och händerna var som istappar. Men en varm dusch efter frukosten gjorde susen. Sedan har vi varit ute väldigt sparsamt. Hundarna gillar inte blåst.

En del gator i gamla delen av byn är väldigt smala och jag tror inte att någon bil skulle ta sig in här. Men en tomte har lyckats ta sig hit och klättrar på väggen. Hoppas han fick lämna några paket till de som bor i huset.

Som sagt är en del hus både lappade och lagade med olika material. Här har kommunen satt upp en uppmaning om att fixa till huset. Men jag undrar verkligen om någon bor här?

Man tager lite vad man haver och här har man återanvänt något som ser ut att vara från en vindruvspress. Alla sätt är bra utom de dåliga som man brukar säga.

Jag har inte fotat ute idag så det blev lite bilder från byn idag med.

Nyare gator är betydligt bredare och denna gata som går på baksidan av vårat hus brukar vara lite trafikerad. Bussen går förbi här och flera traktorer som har diverse släp med druvor och tankar.

Vägen ner till höger är vår gata Alexandre Dumas och den kör vi inte gärna med Mackan då den är både brant och smal. Vi körde den ett par gånger förra året men så blev växtligheten alltför närgången och det kändes inte så mysigt.

Där nere står vår husbil och innanför är vårat hus. Men det hus som sticker upp är Elis hus som har två våningar. Här trivs vi och mår bra.

Nu lämnar vi denna jul och ser fram mot ett nytt år som förhoppningsvis innebär färre döda i pandemi och färre sjuka. Om nu bara alla kunde tänka på att inte sprida smitta och hålla sig hemma så kanske det kunde fungera, men det verkar tyvärr inte så. Skidorterna i norr är fullbokade och trängseln lika illa som i Stockholms tunnelbana. Sedan tyckte folk att jag var en galning när jag hoppade fallskärm. Jag riskerade endast mitt eget liv och inte andras.

Jag citerar Di Leva: Vad ska man tro på?