Etikettarkiv: gata

Juldagen 2020

Publicerat av
3
Annonser

Denna dag har verkligen blåst in över oss med kalla vindar. Stackars JR fick cykla ända till Murviel för att köpa bröd idag då alla affärer har stängt. Nu fick han tag i bröd som var riktigt mastiga så vi har varit mätta hela dagen. Men de var färska så varför klaga. Stackarn var rejält nedkyld av cykelturen och händerna var som istappar. Men en varm dusch efter frukosten gjorde susen. Sedan har vi varit ute väldigt sparsamt. Hundarna gillar inte blåst.

En del gator i gamla delen av byn är väldigt smala och jag tror inte att någon bil skulle ta sig in här. Men en tomte har lyckats ta sig hit och klättrar på väggen. Hoppas han fick lämna några paket till de som bor i huset.

Som sagt är en del hus både lappade och lagade med olika material. Här har kommunen satt upp en uppmaning om att fixa till huset. Men jag undrar verkligen om någon bor här?

Man tager lite vad man haver och här har man återanvänt något som ser ut att vara från en vindruvspress. Alla sätt är bra utom de dåliga som man brukar säga.

Jag har inte fotat ute idag så det blev lite bilder från byn idag med.

Nyare gator är betydligt bredare och denna gata som går på baksidan av vårat hus brukar vara lite trafikerad. Bussen går förbi här och flera traktorer som har diverse släp med druvor och tankar.

Vägen ner till höger är vår gata Alexandre Dumas och den kör vi inte gärna med Mackan då den är både brant och smal. Vi körde den ett par gånger förra året men så blev växtligheten alltför närgången och det kändes inte så mysigt.

Där nere står vår husbil och innanför är vårat hus. Men det hus som sticker upp är Elis hus som har två våningar. Här trivs vi och mår bra.

Nu lämnar vi denna jul och ser fram mot ett nytt år som förhoppningsvis innebär färre döda i pandemi och färre sjuka. Om nu bara alla kunde tänka på att inte sprida smitta och hålla sig hemma så kanske det kunde fungera, men det verkar tyvärr inte så. Skidorterna i norr är fullbokade och trängseln lika illa som i Stockholms tunnelbana. Sedan tyckte folk att jag var en galning när jag hoppade fallskärm. Jag riskerade endast mitt eget liv och inte andras.

Jag citerar Di Leva: Vad ska man tro på?

Inte vad jag trodde

Publicerat av
6
Annonser

Jag skakar alltid våra lakan ute och idag när jag skulle ta ut det första blev det ett väsen på vår lilla gata. Det är en väldigt lugn gata i normala fall. Aha, tänkte jag är traktorn ute på fältet och skördar vindruvor?

Det är ju nu skörden av druvorna börjar. Jag hade fel. Ingen traktor körde omkring där, utan det var sopbilen som sopar gatan varje vecka. Eftersom det är tisdag idag så blev jag överrumplad. Den har tidigare sopat på torsdagarna, men det kanske är ändrat schema nu eller så kan det bero på semestrar. Här fortsätter semestrarna hela månaden ut.

JR kom tillbaka efter att ha handlat och menade att det måste ha regnat då gatorna var våta. Men jag visste ju bättre. Idag körde jag lakan i tvättmaskinen som sedan fick hänga och vaja i vinden. JR körde snabeldraken efter en ryktning av Turbo som nu är i slutet av fällandet. Så skönt att vi snart är i normala tider när det gäller sådant. JR skulle köpa Bravetco till hundarna då vi endast har en kvar. Men de hade inte någon tablett till stora hundar men i eftermiddag kunde JR få hämta då leveransbilen varit där. Nu kom han överens med apotekaren att hämta tabletten i morgon. Det kallar jag service. Tacka, vet jag apoteken här i Sverige hade det dröjt minst en vecka.

Nu har jag inte sett någon fästing här men tabletterna skyddar ju mot annat småkryp också. Nästa månad är det dags för vaccinering av hundarna men då kör vi till vår veterinär. Kanske kör vi en tur även denna vecka men det återstår att se om vi har lust och ork.

Vi kan ju inte låta stolarna stå tomma alla dagar. Det finns ju flera dagar man kan göra saker på. JR ska köpa den gröna mattan och lägga den under mitt överinseende så han har lite att göra. Jag klarar mig ändå.

Inspirerade

Publicerat av
5
Annonser

Det finns vissa program på svt och tv4 som vi gärna ser på play när vi äter. Ett av programmen är Trädgårdstider. Vi har kommit fram till att när läget är så dystert i världen behöver vi feelgood program. Detta är ett sådant man blir glad av och sedan lär man sig ett och annat om växter, mat och lite finurligheter som man kan bygga själv. Vi blev nog lite peppade av det för idag körde vi klippning.

Inte lika strålande sol som igår men det var inte kallt och solen tittade fram emellanåt. Så JR körde gräsklipparen och jag tog mig an rabatten vid uppfarten. Jag kör en manuell klippare och nu med handmitellan fungerar det faktiskt bra. Men för att boosta oss blev det 25 cl b-vitamin Heiniken.

Syrenbusken blommar för fullt och jag var ju tvungen att gå fram och lukta på blommorna för att riktigt försäkra mig om att det är en äkta syren.

Kan försäkra er om att det verkligen är en äkta syren. Önskar jag kunde puffa lite av doften på er för den luktade så gott. Så söta små blommor det är och jag är glad att vi har en sådan i trädgården, buske alltså.

Vet inte om jag riktat kameran uppför vår gata Alexandre Dumas tidigare? Så nu när jag var borta till busken och hörde en smäll då Elis dotters elcykel blåste omkull fick jag för mig att lyfta kameran och trycka av. Det är sydfranskan som bor bakom den vita muren med den gröna häcken. Hon fick matleverans idag och kom ut och hämtade kassarna iförd turkosa gummihandskar. Ja, varför inte? Det är ju bara att tvätta dem med tvål under varmt vatten.

Nu skymmer stolpen den branta backen som leder upp till vägen mot torget om man svänger vänster och ner till vingården om man svänger höger.

I dessa instängningstider ska jag försöka hitta nya vinklar att fota på. Från min stol ser jag detta om jag vrider huvudet lite till höger. Där vid busken med roströda blad tycker Turbo om att ligga. Det är skugga där vid den höga krukan och hon har bra utsikt därifrån men lite lugn och ro också.

Vi har nog varit ute i flera timmar idag och det känns nu. Hundarna är nöjda och jag är öm i kroppen efter klippningen. Men det är skönt att vara ute och vi blev mycket nöjda med vårat arbete. I morgon ska vi göra annat för vi har ett projekt på gång. Men allt beror på vad vädret vill.

Håll avstånd och tvätta händerna 🙂

Vi på våran gata

Publicerat av
Svara
Annonser

När jag ser bilden högst upp kan jag fortfarande inte fatta att detta faktiskt är våran gata. Gatan där vi bor på nu. Så annorlunda mot vår gamla gata och ändå så väldigt hemma. Det känns hemtrevligt att rulla ned för backen mot vårat hus. Gatan öppnar sig och där till vänster ett vinfält och på höger sida vårat hus. En bit upp lite högra än andra men ändå så jordnära. Här är frågan om vi trivs väldigt onödig. Att hundarna trivs märker vi varenda dag.

Vi har ett litet problem varje måndag. Våra grannar har en hanhund som är jättesnäll, så han är inte något problem. Nej, det är så att tydligen så har grannarna något sommarställe dit de åker varje helg. Sent på söndagskvällen kommer de hem och då ska ju Lucky som hunden heter få en rastning i trädgården. Vår Turbo märker det direkt och här kommer problemet. Vi tror hon är kär i grannens hund. Hon gnyr lätt och viftar på svansen och vill gärna ut och hälsa. På måndag morgon äter hon just ingenting och rantar runt mest. Men på tisdag är allt som vanligt igen.

Sörjer hon sin käresta? Hon är inte i löp så det måste vara äkta kärlek.

Kuma har lite problem med en klo på vänster baktass. Tror den håller på att brytas av och igår blödde det lite. Idag beordrade jag Mr J att ta hand om nospartiet så jag kunde sätta vår dundersalva runt fästet på klon. Här gäller det för mig att vara snabb och inte tveka en sekund, för gissa om det låter om lilleman när man ska röra vid hans tass. Mr J brukar vara den som Kuma låter göra det mesta med och även om han låter, drar upp läpparna och visar tänderna har han aldrig huggit. Det gick bra idag med och efteråt var det en del beklagan från lilleman att vi varit elaka mot honom. Nu sover han och det är bra.

Förövrigt har det kommit fler blommor på min rosenbuske och jag blir så glad då jag står framför det öppna fönstret och gör min yoga varje morgon. Råttan har inte synts till sedan Mr J gillrade fällan. Var den bara tillbaka på en rekogniseringstur eller gömmer den sig i någon håla? Det återstår att se hur det är med den saken , vi avvaktar och jag spanar ut mot stubben och fällan.

Annars innehåller denna måndag lite vardagliga sysslor för mig som att tvätta lakan och bara vara en glad och trevlig hustru. Mr J håller på att sänka taket på toaletten och idag införskaffades lampan som ska hänga där. Det kommer bli så fint. Snart dags att hänga upp lakanen på torklinorna då Mr J rapporterar att maskinen centrifugerar just nu. Bra med en utkik som kan berätta när det är dags för mig att agera.

Natten som förflutit var inte bekväm för mig, då Turbo envisades med att ligga uppe på min ena kudde. Det var klibbigt och varmt i sovrummet och hon flåsade mig rakt i ansiktet. I nästa stund hörde jag Mr J väsa att hon inte skulle droppa på hans rygg. Då låg hon på rygg och flämtade på Mr J:s rygg. Så ikväll har vi lagt upp enstrategi. R2D2 ska släpas in i sovrummet några timmar innan det är sovdags. Då hoppas vi ha kylt ned det till en bra temperatur så vi alla kan sova bra. Att ha skapelsen inne i sovrummet hela natten, innebär protester från Mr J som är en fryslort av värsta sort. Då får jag inte sova utan höra gnällande om att det är för kallt hela natten. Så nu har vi enats om ett mellanting som kanske ska få oss båda att sova bra. Rapport kommer i morgon angående nattsömnen.

Efter en kall öl så är det dags för mig att ta mig an de nytvättade lakanen.

Plötslig död

Publicerat av
Svara
Annonser

En svensk journalist har skjutits till döds i Kabul, Afghanistan. Nils Horners röst har hörts ofta i radion och jag kommer att sakna honom. Senast igår var han i radion och idag har rösten tystnat. Det innebär en stor risk att åka ned till dessa länder i asien och det var han säkert medveten om. Men att bli nedskjuten på en gata i Kabul var säkert inget han räknade med. Hans kolleger är chockade och bestörta över det som skett. Jag tycker att det är fegt att någon skjuter en människa i ryggen och hoppas att den som gjort detta kommer att få stå till svars för dådet.

På senare år har det blivit mer och mer riskabelt att arbeta som journalist i länder som är oroshärdar. Olika terroristgrupper har börjat rikta in sig på just journalister. De som ändå åker ned till dessa länder är modiga och ivriga att rapportera om vad som sker. Om ingen åkt ned så hade vi andra aldrig fått vetskap om vad som sker. De är modiga som trotsar farorna och åker dit.

En röst har tystnat i etern och det är fruktansvärt.