Värmen håller i sig och det är vi så nöjda med. Allt blir lugnare då vi kan öppna dörren så hundarna kan göra sin toalett. Vi kan öppna upp huset mot dagen och det första jag gör efter att ha tryckt upp jalusierna, är att ta fram smöret. Ja all smörgåsmat ställer jag på köksbänken. Innan jag sedan går ut fyller jag hundarnas vattenskål med färskt vatten. Men allra först brukar jag stänka vatten i ansiktet och ögonen. Eftersom jag är pollenallergiker brukar det klägga igen i ögonen under natten.

En snabb tur runt i trädgården och lite sniffande på mimosan gör att dagen börjar bra. Så glad att jag köpte den lilla damen. Eftersom häcken har lessnat lite just här blir hon fin här tills allt växt igen vilket tar ett tag.
Snart blommar även red robin och det blir ännu mer färg i trädgården. Nu börjar denna häck bli riktigt tät och fin. Klipper den varje höst vilket verkar vara precis vad den vill. Idag plockade jag rent kumquaten på frukt så nu kan den återhämta sig och få nya fina blad och grenar. Detta är en tid för alla växter att återhämta sig så de kan växa och kanske får vi fler frukter nästa år. Tittade till mina rosor och tyvärr så tror jag att Edit Piaf inte klarat vintern. Så jag får köpa en ny klätterros. Man får ju räkna med att det kan bli så.
Lino har sprungit runt och verkligen hållit koll på allt och alla. Han var med då JR gjorde rent högtryckstvätten. Inte för att han använder den så ofta men den är bra att ha då saharasanden ska bort från Mackans tak. Vi vill ju gärna göra rent solpanelerna också så de laddar batterierna.
Avslutar detta inlägg med ännu en av mina teckningar och jag är inte så nöjd med denna. Men det var en av de första jag tecknade. Jag tycker att det är skitsvårt att teckna munnar och det är en sak som jag tränar på. Men jag visar den som lite av ett skräckexempel. Haha….
Tack för ett trevligt inlägg om hur din dag har varit.
Jobbigt med den där sanden från Afrika som kletar sig fast överallt
Tycker att du gör om den teckningen för den kan du absolut göra bättre.
Jag kommer säkert att göra om flera av dem jag gjort. Men jag tror denna är fulast fick ingen känsla för den.
Jag kände efter om jag var lite avis på dig med blommorna i trädgården och det var nog när du kom till att lukta på Mimosan. Men lägg av, Mimosa får man med tur en kvist i köpt bukett att dofta på. Då blev jag avis. Här har vi gråare än grått och det både snöar, regnar och blåser på tvärs. Mysigt inneväder och här ligger jag med ont i den förbenade höften som verkar vara ischias eller va sjutton det nu är, med ena halva skinkan som bedövad och ont när jag rör mig. Jag känner mig som ett enda lååångt gnöl. Är så in i norden trött på att det alltid är något. Fast benets knas har det varit sedan februari förra året.
Planerar mest i hövve till min 70-årsdag, skrämmer slag på mig själv, hur sjutton ska jag klara det? Anders fixar ett gäng smörgåstårtor, tårta beställer jag på Ica, har bestämt mig för en Belgisk choklad en helvit med vit choklad som jag inte minns namnet på (börjar bra) och så en avlång som jag också glömt namnet på. Hahaha minnet sedan coronan före jul är väldigt konstigt. Men jag har skrivit upp namnen, bra va i en minneslista döpt till 70.
Inte begriper jag att jag fyller 70-år, jo kroppskrället är nog äldre än det, men just den här känslan att vara så långt ner på fel sida om staketet. Rätt vad det är har jag rullat färdigt nedåt. 🙋♀️
Men tillbaka till kalaset, ungarna kommer hjälpa till med allt tillsammans med Anders. Bara vi i min närmaste familj är elva personer, 12 med yngsta som har börjat krypa nu. Sen tänker jag bjuda in några vänner, så vi blir väl så där 20 om inte några ”objudna” tittar in. Blir till att hyra bord och stolar. Sånt här brukade jag gilla, folk vid fest, laga all mat och baka, dona planera. Det var den jag var, det var då. Nu har jag blivit ett intet mot förr, bara att hålla god min och gilla läget. Kram 💛🐦⬛💛
Ja vi börjar gå nedåt på trappan nu och jag har sån tur att det bara är jag och JR på våra kalas. Bättre är att ingen av oss tycker om tårta. Nu är 70 några år bort men krämpor har vi lik förbannat. Om man vaknar och inte har ont någonstans blir man nästan lite rädd. Men jag försöker att hitta något att vara glad över varje dag och det finns faktiskt en hel del. Jag säger som 103- åringen jag läste om: jag kommer aldrig att sluta ta ett glas whisky då och då.