Efter frukosten gjorde vi oss redo för att köra mig till vårdcentralen. När JR släppt av mig så körde han de kilometer vi behöver för att motorn i Mackan ska må bra. Eftersom vi har det mycket varmt nu så är det bra för hundarna. Någon kanske skulle säga att vi kunde lämna hundarna hemma, men nu är det så att Lino lider av separationsångest och det beror på tidigare erfarenheter, så det utsätter vi inte honom för. Dit vi ska följer hundarna med.

Nu är det en bra tid att skörda tomater och JR kör hårt på att jag ska börja odla dem. Jag ska kanske försöka till nästa år. Odlade tomater på balkongen en gång och det blev riktigt goda sådana. Så nästa år har vi kanske sådana.

Skönt att vara hemma igen tyckte hundarna och så även vi. Vad gjorde vi först? Jag bäddade sängen och sedan blev det ett dopp i poolen.

Sedan lade sig hundarna inomhus i det svala huset. Vi satt ute en stund och tog det lugnt. Om någon undrar varför jag skulle till vår läkare så berodde det på att jag behövde förnya mina recept. Här i Frankrike får man recept på tre månader i taget sedan måste man till läkaren och så kan det bli en del provtagningar inför nästa besök. Jag ska ta blodprov, mamografi och skitprov eventuellt.

Efter ett kvällsdopp och sedan en stunds kontemplation ute så körde vi våra franskalektioner Därefter var det dags för att vattna våra växter.

Vår vinbonde har sedan ett par år sedan skaffat tre hönor och trots att de är på semester. Bonden alltså så har han dottern som tar hand om hönorna och idag ville de gå ut i trädgården. Lino älskar att stå och titta på dem då de kutar runt och ruggar sig i gruset.

Solen belyser våra växter så fint precis när den ska gå ner och försvinna till nästa morgon.

Naturligtvis fick vi en vacker solnedgång och jag kan ju inte motstå att fota den. Femton minuter senare var det mörkt. Det går fort och ja klockan var närmare 22.00. Även här nere blir kvällarna kortare men inte lika korta som i Sverige.