Om någon anat att det är en något jobbig helg för mig så var det rätt. Det är inte någon glädjens helg längre , men det blir bättre för varje år som går och nu är jag i det stadiet att det inte känns någonting alls. Varken glädje eller sorg. Men det känns bra att vi nu kan se fram mot andra helger och vardagar.

Idag satt vi på trädäcket och lyssnade på årets första sommarpratare Helena Bergström och hon levererade en mycket intressant berättelse från sitt liv. Det är precis sådant man vill lyssna till när man sitter och smuttar på ett glas rosé och äter melon. Nu hoppas vi att följande pratare ska vara minst lika bra eller bättre. Det är modigt att blotta sitt liv i radio tycker jag. Vet inte om jag skulle våga skriva något självbiografiskt och publicera det.

Att jag skriver om mig och vårat liv här är faktiskt lite av en utmaning men det är ju inte riktigt som att jag fläker ut mitt liv här. Men lite inblickar vill jag ändå ge. Jag har väl inte haft ett värre liv än många andra och faktum är att jag har hamnat på en mycket bra plats i mitt liv med den underbaraste man som finns på denna jord. Med underbara hundar som alla har gett mig så mycket och fortfarande ger mig massor. Det tog lite tid men idag när vi satt ute kände jag mig så lycklig och den känslan vill jag spara inuti mig för alltid. den 20/6-2026 blir ett datum som för alltid kommer att betyda något speciellt.

Ser ni något grönt där borta? Javisst, bodil är klar och dörrarna är på plats. Det som inte syns är att golvet inuti inte är på plats. Vi behöver köra till Brico depå och köpa brädor, men nästa vecka är helt fullbokad. Ni läste rätt. JR har inte tid att vare sig köpa brädor eller spika golv. Att vi även kommer att ha en canicule av stora mått gör att jag inte vill att JR ska spika golv just nu.