Absolut ingenting speciellt har hänt idag och det är precis som det ska vara. Inget ovanligt med vädret heller. Solen har värmt oss och vi har varit ute hela dagen. Men det har absolut inte varit tråkigt för det. Vi har löst en hel del av världens problem där vi satt på trädäcket. Men precis som många konstaterat då de gjort samma sak så lyssnar inte mågon på oss.

Det är kanske åldern som gör att man tittar i backspegeln och funderar över sådant som skett i ens liv. Eller så är det kanske att jag fått mer distans till sådant som varit jobbigt? Det har tagit många år tills jag orkat tänka tillbaka på flera saker. Jag är sådan att jag vänder ryggen till och aldrig vänder om. Hämnas är inte min grej utan jag förlitar mig på karma.Låter kanske som humbug men det har alltid fungerat. Därför har jag inte funderat mer på det förflutna. Nu när jag skriver på en längre historia har jag börjat fundera mer och använder mig av mina erfarenheter. Vissa karaktärer har fått en del drag från människor jag mött. Så nån nytta har jag ändå av alltihop.

Läste att det är precis då alla författare gör när de skriver böcker och det viktigaste är att inte hänga ut någon utan kanske sätta ihop flera människor till en och samma karaktär. Det är väl därför som det ofta står på försättsbladet att likheter med verkliga personer är oavsiktligt och alla är påhittade.

Jag håller ju på med ett pussel just nu efter att ha flödesskrivit och jag tycker att det är riktigt roligt. Men jag har bara börjat på boken och nu ska resten också skrivas.Jag har ju ingen tidspress på mig och det är bara så roligt att hålla på. Nu när det är svalare så är det lättare att tänka och hösten är kanske bästa tiden för att skriva? Det kommer att visa sig.