Fortsättning semester 2005

Det fanns inte så mycket mer att göra på kvällen då det blev väldigt mörkt ute. Vi kurade inne i husvagnen och hörde hur regnet öste ned utanför. Pojkarna spelade på x-boxen och vi satt och tittade på kartan hur vi skulle ta oss därifrån dagen efter. Det verkade som att det gick en väg över bergen till Innsbruck som såg hyfsat stor ut, så den tänkte vi ta istället för att åka hela vägen tillbaka till Munchen.

På morgonen när vi vaknade var det uppehåll och när vi steg ut såg vi alla höga berg som omgav oss. Vi var inte långt från Zugspitze som är den högsta toppen i massivet.

Toppen av berget låg inhöljt i molnen och det var en mäktig syn. Eftersom vi var ganska högt uppe så var det inte särskilt varmt ute. Folk gick i vandringskängor för en tur bland bergen, men vi åt en snabb frukost och kopplade på husvagnen för vidare färd. Då vi var längre ner än vi hade tänkt oss och alltså en dag före vi kunde checka in på campingen i Italien, hade vi planer på att stanna en natt i Österrike. Vägen vi hittat på kartan gick direkt från byn och uppåt.

Uppåt, uppåt gick den och när vi väl börjat åka på den fanns det ingenstans att vända. På vissa ställen var den ordentligt brant. Inte ett enda husvagnsekipage såg vi och funderingar kom att det kanske inte var en så lämplig väg att åka. Men vi fortsatte tappert vidare. Många bilister gav oss blickar och vi undrade lite varför. Vägen blev väldigt smal och så befann vi oss uppe bland molnen. Nu var vi nog ganska högt uppe och farten sänktes för att vi skulle kunna hålla oss på vägen.

Så började det gå nedåt och det var lika brant som det varit uppför. Mannen bromsade nästan hela tiden och solen kom fram så sikten blev bättre. Skarpa kurvor avlöste varandra med nedförslut på 19% i flera kilometer. Det pirrade ordentligt i magen. När mannen vevade ned rutan kände vi lukten av bränt gummi och nu kröp vi fram. Vi var ganska nervösa när vi äntligen såg Innsbruck nedanför oss.

Lämna ett svar