Fortsättning sista husvagnssemestern

Fårö har en mycket ovanlig vegetation mot Gotland och den är så faschinerande. Vi åkte mot den västra sidan som vetter mot fastlandet. Träden blev lägre och lägre, pinade av vinden. Landskapet öppnade sig och raukar rester sig som skulpturer formade av väder och vind.

En märklig syn för oss fastlandsbor. Det finns raukar även på den södra delen av Gotland bl a Hoburgsgubben som är känd för de flesta. Men vi klättrade runt på raukarna ett bra tag på Fårö.

Vi var ganska många som klättrade omkring och förundrades. Tråkigt nog finns det ingen camping på denna sida eller ställplats. Förövrigt så fanns det åtminstone inte då vi var där en enda ställplats på hela Gotland. Men vi fortsatte en bit längre nordväst och där stod en husbil. Men den stod nog där endast under dagen då det fannas förbudsskyltar mot övernattning. Annars hade det varit en helt otrolig plats att vakna på.

Vägen tar slut efter ett litet tag och för att komma längst norrut, så får man ta sig till fots. Räkna med att det blåser en hel del då det inte finns något som stoppar vinden. Det är stenigt och lite jobbigt att gå, så vi gick endast en kort bit. Ungdomarna var inte roade av att gå långt och blåsten gjorde att vi gav med oss. Ullahau är ett stort fält med flygsand som ser ut som ett månlandskap. Tänk, så naturen kan skulptera.

På västra sidan av ön ligger en stor fin sandstrand och campingen. Där finns kiosk och flera sommarstugor. Handla får man göra i Fårösund. Vi gjorde en avstickare dit men klockan gick så det var dags att åka tillbaka till Tofta camping. Ungdomarna var hungriga och hade bestämt att de skulle laga maten. Med viss oro lämnade vi över det lilla köket till dem, beredda på att vi skulle få tillbringa kvällen med att städa. Vilket var precis det vi fick göra, men maten var väldigt god. Så vi tog itu med städningen med gott mod.

Fortsättning följer…….

Kommentera