För att lätta upp alla hemskheter visar jag lite bilder från resan. Efter Aachen åkte vi på en väldigt tråkig och rak motorväg genom Belgien. I början var skyltarna på franska och efter ett tag flamländska. Man är ju tvåspråkiga i Belgien vilket man lätt ser på vägskyltarna. I norra delen pratar man flamländska och i södra delen franska. De ligger lite i konflikt med varandra då norra delen är väldigt fattig, medans den södra är välbärgad. Vad det beror på vet jag tyvärr inte. Min kusin bor i Belgien och i 15 år bodde de i Liegè som ligger i södra delen och pratade franska. Men sedan flyttade de upp till Osteende som ligger i norra delen och hon var tvungen att lära sig flamländska, vilket var mycket svårt enligt henne.

Men vi svängde av mot Dunqerque och sedan mot Calais. Strax efter franska gränsen rastade vi och värmen slog mot oss. Vilket var rätt skönt efter allt regn och kyla i Tyskland. Vår gps Lennart tog oss ganska smidigt till ställplatsen nere vid havet, där färjorna mot Portsmuth går.

Först var det ganska trånga gator och vi undrade vart vi var på väg egentligen. Men vi krånglade oss fram och gatorna blev bredare tills vi började se havet skymta.

Det var som att komma ned till en semesterstad med restauranger och strandpromenader. Efter att ha fått vända och köra runt lite hittade vi var vi kunde köra in på ställplatsen. Vi hade tur och fick en plats med havsutsikt, så vi kunde se när färjorna åkte förbi mot England.

Borta vid huset med blått tak stod vi och längs starnden var en lång promenad där folk gick hela tiden. Det var ganska trångt mellan husbilarna så ville man sitta ute blev det framför bilen. Men det kändes som att sitta på en scen då folk gick och tittade på husbilarna och oss främlingar hela tiden. Så det blev ett kort ögonblick, innan vi satte oss inne och tog varsin whiskey innan maten och hundrastning.