Om min arm måste vila så måste jag också vila eftersom vi sitter ihop. Jag klagar absolut inte av att behöva ta det lugnt ett tag. Min arm är så mycket bättre också. Humöret blir bättre när man inte har ont. Men för den skull har jag inte bara suttit på ändan i stolen ute på trädäcket. Det finns alltid lättare saker att ta sig för som att tvätta Lino med de nya handskarna som jag köpte. Hans öron behöver göras rena med jämna mellanrum och han älskar när jag torkar honom med handskarna.

JR kände sig bra i ryggen så han fortsatte att klippa häcken på utsidan idag. Vi tänker ju ta bort den till våren så förhoppningsvis blir det sista gången JR behöver klippa den förutom då den ska bort. Vi tycker att vi kommit på en mycket bra lösning som gör att det tunga jobbet inte behövs göras mer.

Vi har ju tänkt bo här i detta hus i många år till och vi blir inte yngre. Själva huset är så lätt att ta hand om, och trädgården är också det förutom häcken då.

Läste lite i min dagboksalmanacka från 2014 och i augusti det året började vi prata om att flytta till Frankrike. Lite visste vi då hur mycket jobb vi hade framför oss och att vi skulle hitta vårat lilla paradis som detta hus och trädgård är. Kanske var det då JR såg huset på udden i annonserna om lediga hus i Frankrike? Jag vet att han var lyrisk och jag var lite återhållsam då jag inte trodde att det skulle vara till salu när vi var redo att verkligen flytta. Först måste vi ju bli pensionärer vilket vi inte hade blivit ännu. Det var det första steget vi behövde ta och vi började diskutera exakt när det var dags. Nu började det pirra i magen och diskussionerna i vårat dåvarande bibliotek var många och långa.

Ny liten by idag är Kaysersberg belägen i Haut-Rhin i regionen Grand Est tidigare Alsace.

Den ligger vid Weissflodens dalgång nordväst om Colmar och har ca 2500 invånare. Vinproduktion utgör en viktig del av ekonomin. År 1522 tog en härförare tokajviner från Ungern och så började stadens vintradition. Redan 1227 omnämndes platsen för första gången. En borg byggdes för att skydda kejsar Fredrik II :s rike. 1871-1919 tillhörde staden Tyskland.

Staden är unik då man har fortsatt med en traditionell stadsplanering och arkitektur. Kullerstensgator för en genom gatorna med korsvirkeshus i glada färger. Kaysersbergs slott är en medeltida fästning med hisnande utsikt över vingårdarna som ligger utspridda vid byn. Klimatet är oceaniskt med vintrar rikliga på snö och torrt och soligt väder på sommaren. Från juni till september har man behagliga temperaturer och nederbörd är sällsynt. Fönvindar för en torr varm vind från bergen som man brukar säga kan göra folk galna.Julmarknaden är magisk och Alsac-glögg är en specialité.

Dagens visdomsord:”Ett huvud utan bekymmer finns bara på en fågelskrämma.” Okänd

Hade för mig att det var tisdag när jag vaknade men det var ju helt fel och det tog ett tag tills jag landat i rätt dag. Jag hade inga speciella planer idag och det var skönt. Därför tog jag det lugnt och trampade på min cykel. JR greppade den långa häcksaxen och började klippa häcken utifrån. Ett riktigt slitgöra. Jag höll noga koll på honom för han har en tendens att jobba för länge och då får han ont i ryggen.

Vi har haft ett riktigt skönt väder idag och njutit av värmen som nu är som en svensk högsommar. Vi får se hur länge det håller sig så. Bara det inte regnar är jag nöjd för vi har ju en del att göra i trädgården nu. Så jag är mycket irriterad av att min högra arm inte är riktigt som den ska. Det verkar vara en nerv som kommit i kläm vid biceps och jag kan inte röra armen som jag vill utan att det gör fruktansvärt ont. Detta har bara uppstått och jag vet att det enda som hjälper är värktabletter och vila. Sådär då fick jag gnälla av mig lite då.

Just nu är jag så fruktansvärt trött på allt dödande och alla politiker samt journalister som alla verkar vilja bestämma hur vi ska tänka och känna. Jag blir så fruktansvärt obstinat och vägra svälja allt som sägs och skrivs. Det verkar inte vara en enda som verkligen vill ta tag i alla problem och ordna upp röran som är nu med allt. Kanske är jag hjärntrött ?

Jag är som sagt lite dagvill då och då, samt även veckovill verkar det som för jag hade för mig att det skulle komma en del försändelser denna vecka. Men efter att ha gått igenom alla meddelanden så visar det sig att 8:e och 9:e september infaller faktiskt i nästa vecka och då ska jag få paket. Så så var det med det. Känner mig som en virrpanna just nu. Men på fredag eller lördag kommer salvan till Lino och det blir bra. Nu ska jag återgå till att teckna en stund för att sedan lägga oss och lyssna på vår ljudbok.

Idag byter jag till en annan kust och: Saint Brieuc som ligger i departementet Cotes-d’Armor i regionen Bretagne i nordvästra Frankrike.

Kommer man sjövägen ser man hamnen som välkomnar fritidsbåtar, lastfartyg och trålare som fiskar pilgrimsmusslor dygnet runt vilket är en lokal specialitet. Bretagne är välkänt för sina skaldjur. Staden ligger i hjärtat av ett naturreservat. Korsvirkeshus omger Saint-Guillaume-katedralen, granitviadukter och skeppsredarbostäder, som ger en kombination av artdeco och gatukonst. En fröjd för ögonen.

En av alla stränder som är populär bland befolkningen är Martin plage, från vilken man ser Martinklippan krönt med vitt kors utanför kusten. I övrigt har man en magnifik kustlinje, med tempererat klimat och orörd natur vilket inbjuder till fina vandringar.

Kouign-amann är en ikonisk kaka, gjord på massor av smör, karamelliserat socker och smördeg. Denna delikatess är gjord på 100% Breich och säljs i alla bagerier i Saint-Brieuc.

Dahens visdomsord:”Jag tar alltid ut glädjen i förskott. Annars blir det aldrig någon.” Aksel Sandemose

Blev väckt av hundarna i morse och de ville gå ut. Jag tog det lugnt och satte mig på sängkanten tills JR vaknade till hundarnas stora glädje. Dagen kunde börja och jag gick runt och öppnade upp huset, samt plockade fram allt till frukosten. JR gick ut och satte upp parasollet och sedan madrasserna till hundarna. Vi satt en stund och läste nyheter innan det var dags för frukost. Jag cyklade för första gången sedan början av sommaren, för nu är det slutsimmat för i år.

Vintertäcket är på och JR gick en sväng på gåbandet senare under dagen. Lika bra att komma igång med träningen tyckte vi. Men de andra i familjen ansåg inte att det behövdes någon träning.

Jag trodde att vi hade salvan kvar till tassar och skorviga knän till hundarna, men hur jag än letade så kammade jag noll där. Beställde snabbt ny salva och den ska komma i slutet av veckan. Nu är det ju inte så bråttom men Linos knän har blivit lite väl torra och denna salva är så bra eftersom den är honungsbaserad och om han slickar på den så är den inte giftig. Bara att stryka på nytt.

JR tvättade taket på Mackan och även fronten. Grannen tvärs över gatan hade någon att tvätta muren mot gatan och nu fick JR inspiration, så i morgon kommer han att köra högtryckstvätten på vår mur. Jag har inte planerat alls vad jag ska göra i morgon.

Hoppas verkligen att det inte kommer mer saker som jag får för mig att beställa för nu börjar det bli väl mycket tycker jag. Men det ska väl räcka nu. JR hade beställt nya innesandaler och de kom idag. Snabb leverans minsann. Jag får vänta ett tag på mina paket.

Vi håller oss till medelhavet och stannar i Cassis som tillhör departementet Bouches-du-Rhone i provinsen Provence-Alpes-Cote d’Azur i södra Frankrike.

Sedan 2012 ingår Cassis vingårdar i en Nationalpark, ”Parc National des Calenques”. Området är känt för sina vita viner av gastronomisk art och som är mycket uppskattad till fisk.Rödvinsproduktionen är marginell. Det är ett populärt turistmål känt för sina klippor (falaises) och skyddande vikar som kallas calanques.

Kir är det man dricker här och man tillsätter ett mått créme de Cassis (svartvinbärslikör) toppad med vitt vin.

Vit kalksten är består Cap Canaille av (Europas högsta kustklippa) som lyser rött när mistralen blåser. Man har en liten fiskehamn som fanns redan på romartiden vid stadens kust. Tallskog är et dominerande i landskapet. Staden består av små gränder och torg kantade av färgglada fiskarhus.1991 upptäcktes en undervattensgrotta som varit bebodd under två olika perioder. Man hittade ristningar som var ca 27000 år gamla och även de som var 18000 år gamla.

Tidigare stod staden under biskoparna i Marseille och har alltid varit genomsyrat av religiositet. Elva oratorier ligger bredvid varandra vilket bevisar den saken. Kyrkan är byggd 1875 och därmed relativt ung.

Vill man besöka staden får man bereda sig på att köra på vindlande smala vägar genom tallskogar och vinfält med dess gårdar.

Dagens visdomsord:”Ett ord befriar oss från tyngd och smärta i livet, Det ordet är kärlek.” Sofokles

Nätterna har blivit kyligare så det enda vi har igång är fläkten i sovrummet. Vi är ju vana vid ac:n nu och utan fläkten skulle vi nog bli alltför varma. Men jag har garderat oss för kommande vindar och kyligare dagar. Idag kom den franska nässprayen som jag beställt. Det är nämligen så att i två veckors tid har JR försökt att köpa sprayen på vårat apotek men de har inte haft den, så jag beställde den via internet och på tre dagar hade vi det hemma. Bra kvinna reder sig själv som man säger.

Jag velade lite i morse då det var regnvått efter nattens åskväder och inte direkt soligt, men innan vi gick in för att äta brunch, satte jag lakanen i tvättmaskinen. Måtte det bli sol idag.

Jag behövde inte oroa mig för det då solen verkligen visade sig med råge och jag kunde hänga lakanen ute på tork. JR har velat i ett par dagar men idag bestämde han att nu var det dags att tömma poolen. Det gör lite ont i själen varje gång vi gör det, men det måste göras och det är en fördel att göra det när vädret är fint.

Snart dags att köpa en ny dagbokskalender och jag har ju fastnat för Oxford så det tänker jag köpa även till nästa år. I år tänker jag köpa den på internet eftersom jag inte fick tag i den förra året när jag skulle köpa en ny. Men jösses så många olika varianter det finns! Har tittat hela kvällen och behöver verkligen sova på saken innan jag bestämmer mig för vilken det blir. Pjuh, vad velig jag känner mig nu.

Därför ska vi ta färjan till: Speloncato Som är en kommun i departmentet Haute-Corse på ön Korsika i Frankrike.

Byn är byggd på en klippig topp 570 m över havet och under vintern har byn 280 invånare. Klippan är bebodd sedan neolitiska perioden. På 1500-talet övergav människorna slätten där de var jordbrukare, på grund av pesten som härjade. Därför har byn två kyrkor som leds av var sitt brödraskap. Staden har rester av termer från romartiden.

Byn har karaktäristiska försvarsarrangemang: välvda passager, en labyrint av smala gator, höga hus som fram tills nyligen inte hade fönster på bottenvåningen. På toppen av byn stod en gång ett slott byggt på 900-talet. Om man går upp till toppen av byn och tittar i fjärran västerut ser man Tela Tafunata den genomborrade klippan. Strax efter vårdagjämningen och strax före höstdagjämningen ser man solen lysa fram genom stenen vid dess nedgång.

Dagens visdomsord:”Låt inte det du inte kan göra hindra dig från att göra det du faktiskt kan göra.” Jim Rohn

Eftersom solen visade sig idag passade jag på att tvätta upp lite kläder som sedan fick hänga ute på tork. Det gäller att ta vara på de dagar som är soliga nu. Hösten kom så fort tycker jag och det tycker jag nog alltid att den gör. Men man vänjer sig alltid efter ett par dagar. Kommer in i hösttrallen och så fortsätter året mot sitt slut. Jag fick nog lite inspiration idag då jag våttorkade överallt inomhus. Som att jag ville städa bort sommarens lättja och se till att det blev trevligare inomhus, då det blir fler stunder inne under dessa månader.

Men vi vistas ju ute hela året om och med rätt kläder är det riktigt trevligt bara det inte blåser eller regnar. Men idag njöt hundarna och även vi. Naturligtvis har vi inte jobbat hela dagen eller hela tiden för det gör vi aldrig. Tror att hundarna upptar största tiden av våra dagar vilket vi verkligen älskar.

Veckan som kommer blir spännande eftersom jag har lite paket att vänta. Det är ju inte ofta som jag köper kläder och därför blir det extra roligt när jag nu gjort det för en gångs skull. Tror att både jag och JR blivit lite mer bohemiska när det gäller vår klädstil eller så har vi kanske anammat fransmännens klädstil? Lös,ledig och bekväm är våra ledord när det gäller vår klädsel.

Dags för en ny stad: Eguisheim som tillhör departementet Haut-Rhin i regionen Grand Est, i nordöstra Frankrike.

Befolkningen är till stor del tysktalande och man producerar Alsacviner av hög kvalité. I förhistoriska tider beboddes området av galliska senonerna. Det var romarna som sedan tog över området och utvecklade vinodlingarna. Det vackra slottet byggdes på medeltiden och heter ”Les Trois Chateaus”. Alsac ”vinrutt” går genom byn. Man är också medlem i föreningen Les Plus Beaux Villages France (Frankrikes vackraste byar).

Dagens visdomsord:”Vi vill alla ha rykte om oss att vara frikostiga och vi vill köpa det billigt”. Mignon McLaughlin