På morgonen vaknade jag klockan åtta helt av mig själv och det tyder väl på att man är ganska utvilad. Solen kom fram och vi gjorde oss klara för avfärd. Vi hade tänkt stanna på en ställplats i hamnen i St-Valery-en-Caux och körde på den smala vägen förbi småbåtshamnen till platsen. Men det var smockfullt och vi hade lite besvär med att vända och ta oss ut. En fransman med en schäferliknande hund gjorde tummen upp åt oss för vår vargbild på husbilen.

Jag letade fram en ny ställplats en bit bort som var större och troligtvis ha plats för oss. Veulettes-sur-Mer ligger mellan två höga kritklippor och vägen ned mot ställplatsen gav oss en vacker vy över havet och samhället. Vädret var underbart så när vi hittat en bra plats satte vi oss ute allihop. Denna ställplats kan ta ca 50 st husbilar så det var gott om plats, trots att det redan var många som stod där.

På andra sidan vägen låg stranden och ett antal små semesterhus. Hundarna tyckte att det var skönt att ligga i gräset och titta på alla människor och djur som gick förbi. Många bilar kom och folk gick ned till stranden för att bada.

Bakom husbilen gick en cykelväg där vi kunde rasta hundarna. Unkas blev kompis med ett svart får som betade i en hage vid cykelvägen. Det följde med när vi gick på vägen och nosade på Unkas så de två verkade gilla varandra. Vi tänkte att det kanske skulle gå att köpa någon färdigmat vid strandpromenaden och mannen begav sig dit.

Men det enda ätbara som fanns där var en bil som sålde pommes frites som man kunde få med ett otal olika såser. En tös satt bakom bilen och skalade potatis av glatta livet. Då vi inte är så jätteförtjusta i pommes frites gav vi upp det och lagade vår egen mat. Vi satt nog ute till 19.00 på kvällen eftersom det var så varmt och skönt. Vi fick inte in någon tv-kanal så det blev ett par avsnitt av serien White house som vi hade med oss. Gick ju lika bra det med. Det blev ganska sent men vi hade bestämt oss för att stanna en dag i Veulettes så det gjorde ju inget.