Det han menar är att istället för att ha en öppen debatt när det borde vara en sådan så läcker socialdemokraterna till media när debatten borde vara intern. Då blir det en kris och alla meningsskiljaktigheterna hängs ut i medierna. Något som är en kultur enligt Bodström. Tycker det verkar som att samhörigheten i partiet aldrig funnits och att det verkat så har enbart berott på att man haft starka ledare, Erlander, Palme och Persson är några av dem. Nu finns inte en sådan längre och då blir det kaos i leden. Så ordet kamrat låter lite falskt i mina öron. Man kanske trodde att Juholt var starkare än han verkligen är.

Jag tror att han vill mycket och har stora krav på sig att lyckas ena partiet, vilket inte har lyckats hittills, förnya politiken, vilket han ju är motståndare till enligt honom själv. Det svåra är väl att bestämma vilket han ska börja med och som det verkar nu så har han valt politiken vilket lett till denna kris. Möjligen har han börjat i fel ände och det blir svårt att reparera. Socialdemokraterna vill inte att vi ska säga att det är en vänster och en högerfalang, istället vill man kalla det traditionalister och förnyare. Men det är ungefär detsamma därför att traditionalisterna vill att partiet ska ha samma partipolitik man alltid haft, medan förnyarna vill gå mer åt mitten och alliansens politik.

När jag pratat med politiker som är riktigt vänster så menar man att socialdemokraterna är som en grå massa som aldrig vet vad de vill, medans man alltid vet var man har moderaterna för de har alltid varit raka med sin politik. Det kanske är problemet med sossarna idag att nu är man ännu mer suddiga med vad man vill och många vill så olika. En sak är säker och det är att jag absolut inte vill vara i Juholts kläder.