Såg Åsa Romson (språkrör miljöpartiet) och Lena Ek (miljöminister, centerpartiet) på Tv4:as Nyhetsmorgon idag. De var där för att diskutera klimatkonferensen som just nu pågår och bägge ska åka ned till. Då Åsa hade en hel del kritik mot regeringen och dess miljöpolitik, hade hon en hel del hon vill säga i tv. Lena ville få ut sina synpunkter på kritiken och sina tankar om konferensen. Tiden är väldigt knapp och det gäller att få med så mycket som möjligt.

Det jag reagerade mot var att de båda pratade så fruktansvärt fort och då går rösten upp i ljusare tonlägen. De lät lite hysteriska och man fick inte något bra intryck av någon av dem. Detta tror jag är ett problem som många kvinnor har. Man vill så mycket och tycker att det man diskuterar är viktigt. Jag tror att det hade varit bättre om båda hade tagit ett steg tillbaka och pratat lugnare. Varför inte skriva ned ett par punkter som är viktigast och sedan hålla sig till dem. Inte rabbla allt man vill säga så fort. Sänka rösten och ha en lugn ton. Mona Sahlin var bra på det och hon lät aldrig hysterisk i något sammanhang. Inte ens då hon var mitt i toblerone affären, forsade orden fram.

Att agitera hela tiden och skjuta ut sina frågor, ger intrycket av att man är en hysterisk harpa.