Så skönt att denna månad är över, tycker nog många med mig. Dåligt med pengar och kylan som plötsligt tog tag i oss. Äntligen har lönen kommit och man har lite mer pengar. Nu är det en vintermånad kvar förhoppningsvis och sedan blir det vår. Ja, här nere i södra delen av landet kan den komma i slutet av februari om vi har tur. Men än ska åtminstone inte jag ropa hej.

Blåsten som kommit med kylan har gjort att jag fått en mysig snuva. Varje morgon vaknar jag med täppt näsa och kippar efter andan. Sedan snörvlar jag mig genom dagarna, vilket nog skulle kunna vara uthärdligt om jag tog mig lite whiskey. Men med denna blåst är risken stor att jag blir alkolist på kuppen, så det är kaffe som får ge mig värme istället. Jag avundas hundarna som har fått en tjock vinterpäls och är tämligen oberörda av blåsten.

Ikväll blir det rester från helgen till middag och jag säger absolut inte nej till entrecote. Mannen fick tag i billigt kött vid förra storhandlingen och för att muntra upp oss efter att ha betalat alla räkningar, åt vi det igår. Hundarna har fått sin mat och är rastade så nu är de nöjda. Ronja t o m ler idag och det värmer i hjärtat. Nellie har blivit en riktig mammagris och följer mig som en skugga hela dagarna. Unkas håller koll på oss allihop och vill gärna hålla ihop flocken. Vi har det rätt bra hemma om dagarna. Jag sitter mycket vid datan och kollar jobb och skriver, då ligger de runt omkring mig i soffan och på golvet.

Jag vet att mitt inlägg i morse var lite deppigt men egentligen var jag inte det. Ville endast förmedla något som var i mina tankar och rätt naturligt då vi har gamla föräldrar och en hund som är 13 år om någon vecka. Jag är glad att de finns hos oss ett tag till och varje dag är en gåva. Det gäller att ta tillvara alla små glädjeämnen och leva i nuet. Hörrni snart är det vår.