För en timme sedan somnade Ronja in i min jeep. Vi hade flera mjuka plädar och öppnade upp så hon kunde känna lantluften. Hon sniffade i luften och tittade på hästarna som gick i hagen.
Jag och mannen har gråtit floder och tårar kommer i mina ögon hela tiden. Vi gjorde rätt men saknaden är inte mindre för det.

När vi kom hem gick Nellie och tittade efter Ronja på de plats hon låg på innan vi åkte.
De vet att hon inte är här och är mycket dämpade, så nu gäller det att ösa kärlek över dem.
Men fy fan vad jag saknar Ronja.