Så blev det sol igen

Efter en fin promenad på morgonen och en god frukost, har vi varit duktiga. Jag rensade rabatten på framsidan och hällde ut ättika på trappan.

Mr J borstade alla hundarna och dammsög golven. Jag har våttorkat dem och nu känner vi oss nöjda med dagen.

Sitter och sippar på en god whisky och tittar på kvalet i Formel 1.

Sedan väntar ett skönt bad i bubbelbadet. Hundarna kan gå ut när de vill då dörren till trädgården är öppen.

Jag har vänt ryggen till åt all politik. Det är så desperat och smutsigt från vissa partier att jag bara vill kräkas. Eftersom jag är helt på det klara vilket parti som får min röst, vill jag slippa mer skit.

Pekar finger åt sossarna.

Annonser

Det blåser

Hösten är här och temperaturen sjunker utomhus. Två veckor till valet och desperationen hos en del partier är märkbar. Jag har bestämt var min röst ska hamna och det är inte hos någon av regeringspartierna. Tycker inte att de gjort bra ifrån sig.

Idag har vi tagit kompledigt från alla måsten och njuter av solen som tittade fram. Igår fick vi ordentligt med regn och kunde inte vara ute.

Unkas tycker att det är utmärkt att använda dagen såhär.

Turbo vill ha lite mer action och vilar bara mellan lekstunderna. Men hon är mycket lugnare nu än för ett år sedan. Nu vill hon gärna sitta och prata långa stunder.

Så även om det blåser rejält i politiken, så råder det ett skönt lugn i trädgården hos oss. Vi bidar vår tid och ler lite förnöjt åt att ha en fin framtid.

Åter till veterinären

Idag var det dags för kloklippning på Turbo. Hon behöver inte sövas så det blev inte så tidigt för oss. Jag satt på bänken och njöt av det fina vädret med Unkas och Kuma.

Turbo var så duktig och lyfte snällt på tassarna. Hon är inte längre rädd när man håller i dem och det har vi ju jobbat mycket med. Att hålla och klia mellan tårna. Det är faktiskt så att hon tycker att det är skönt.

Jag gjorde en ny smootie idag och denna gång blev det på pomelo. Turbo äter gärna melon och föredrar denna eller honungsmelon. Hon är inte lika förtjust i vattenmelon. De andra två hundarna tycker inte om meloner.

Mr J körde till vårdcentralen för att spola höger öra. Det har proppat igen sig där. Tio år sedan sist så det är inte ofta, men fruktansvärt obehagligt. Men nu hör han bra igen.

Det blev mycket doktor idag.

Marknadsdag i byn

Vi gick en sväng med hundarna i utkanten av byn och redan på morgonen var det mycket folk i rörelse. Då Kuma inte är förtjust i vare sig folk eller bilar skyndade vi oss hemåt. Det fick bli Mr J som cyklade till torget och botaniserade bland stånden. Jag är evigt tacksam att slippa folkträngsel. Istället tog jag kardan och borstade Kuma som fäller en del sedan igår. Kan vara uppståndelsen med veterinären som orsakar fällningen.

Solen sken och jag passade på att plantera två nya växter i krukorna i uterummet. De gamla har tagit slut under sommaren. De klarade inte värmen. Nöjd blev jag med mitt jobb och ännu nöjdare blev jag när Mr J kom hem med två par fina fritidsbyxor åt mig. Jag älskar att sjava omkring i byxor som har massor av fickor för allehanda saker. Mr J var också nöjd och konstaterade att nu fick ett kontor i varje ben. Förra året blev det inga nya byxor då jag på marknadsdagen drabbades av infektion på balansnerven. Det blev ambulans till sjukhuset och efter tre dagars karusell började världen stanna.

Därför har jag gått i mina slitna byxor och lappat och lagat i ett helt år. Idag får ett par av mina trotjänare hamna i säcken för gamla kläder. Nu slipper jag laga hålet i baken.

Kuma är sitt vanliga jag idag och pratar som bara den. Turbo har mycket att titta på vid staketet då det är mer liv och rörelse just idag. I kväll bjuds det på dans och middag i ridhuset. Inget vi tänker delta i men det är jättekul att det händer något för de som vill vara sociala. För oss vankas det dopp i bubbelbadet och sedan räkfrossa. En bra film på det skulle inte vara helt fel.

I morgon är det söndag och då vilar hela byn.

 

Denna fredag alltså….

Vaknade av att någon pratade och Mr J slängde sig upp ur sängen. Det var klockan som larmade att vi skulle gå upp. Idag hade Kuma en dejt hos veterinären för kloklippning. Efter att under några år haft problem med klor som gått av och krasat sönder, har de börjat växa och blivit normala. Något som vi är väldigt glada över.

Men då kommer problemet med att klippa klorna. Vår lilleman är väldigt ömfotad och fräser ilsket om man försöker hålla fast hans tass. Vi kan klia mellan tårna och hålla i tassarna om vi bara inte har någon konstig manick i handen. Därför måste han sövas och det väldigt försiktigt då hans ras Sarloos wolfhound är känsliga för nedsövning och kan dö om man är oförsiktig.

Vid sövning ska magen vara tom och då brukar vi boka en tid på morgonen när de öppnar på kliniken. Därav väckarklocka och tidig uppstigning. Mr J öppnade dörren för att släppa ut hundarna för morgonrastning och jag gick för att rasta mig i badrummet. Jag hör hur han vrålar till och tänker neeej inte igelkotten. Så hör jag hur hundarna kommer inramlande och Mr J ropar att det är en katt i trädgården. Jag är klar med mina bestyr och går ut i trädgården, då rasslar det till i bigarråträdet och något försvinner över häcken till grannen.

Jag har för mig att det heter att man får ha en katt lös under uppsikt. Där fallerade det ordentligt och jag är bara glad att slippa ösa upp slamsor av ett djur. Turbo var endast en meter från katten och hade den missat att komma upp trädet så hade det kunnat gå riktigt illa. Tyvärr är det en del i denna by som släpper ut katterna på morgonen och sedan åker på jobbet. De har ingen aning om var eller hur katten har det under dagen. Jag skulle aldrig behandla mitt djur så.

När så Mr J kom hem med Kuma så var han helt borta. Han kände inte igen vare sig mig eller de andra två hundarna. Saliven rann ur munnen och jag blev helt förskräckt. Fick veta att de gett nedsövningen i en dos, vilket man absolut inte får göra. Vi gick som oroliga andar i huset och Unkas vägrade att lämna Kumas sida. Tillslut verkade han känna igen sig och andningen blev normal. Efter att ha varit en stund ute i gräset som nu börjat gro igen, somnade han i biblioteket.

När jag sedan kom hem från mitt besök hos pappa, kom han mot mig och hälsade som vanligt. Nu har han ätit lite mat och verkar vara sitt vanliga jag om än lite tröttare.

Denna fredag blev skakig och omvälvande. I morgon är det marknad i byn. Hoppas att det blir uppehåll då för nu seglar mörka moln över himlen och luften är fruktansvärt kvav.

Mitt i veckan

Det har känts som lördag, men det är ju faktiskt onsdag. Kanske var det vädret som fick oss att stanna i trädgården idag, eller att det var lördagskrysset med Gry som gjorde oss förvirrade?

Men eftersom det var tvätt att ta hand om och även ett besök hos pappa på agendan, kom jag i rätt takt rätt snart. Jag har köpt nya trekkingkängor och måste gå in dem innan jag kan ha dem på hundpromenaderna. Nu är de väldigt hårda och min vänstra ankel är fortfarande väldigt svullen. Men jag får på mig kängan och det gick bra att gå idag. Tror att det varit för varmt tidigare när jag försökt.

Hade en välkomstkommit’e som mötte upp vid staketet.

Mycket snack blev det och sedan rusade de runt till grovköket. De kanske var oroliga att jag skulle missa deras mattid. Nu var de nöjda när jag kom enligt deras matklocka.

Regnet drog förbi

Det regnade från igår eftermiddag till i morse. Gräsmattan verkar ta sig ordentligt och den växer. Men jag tror ändå att alla växter tror att det är september nu och håller på att gå i vintervila.

Vi slapp regnkläder då vi gick med hundarna i morse. Jag vaknade tidigt då Mr J skulle ring veterinären och boka tid för kloklippning på Kuma. De har haft semesterstängt och då trodde vi i vår enfald att det kanske skulle gå att få en tid redan idag på morgonen. Ack, vad vi bedrog oss. Fredag morgon blev det. Ringde faktiskt Evidencia i Trelleborg och de hade tid i morgon, men skulle ha ettusenkronor för en spruta lugnande och kloklippning. Hutlöst, säger jag. Kuma gillar nämligen inte när någon annan än vi tar på hans tassar. Men eftersom han är en sarloos, måste man vara väldigt försiktig med lugnande medel och vid nedsövning. Vi väntar till fredag då vår vanliga veterinär har tid.

Mr J var hos farmor och hon var som vanligt och lika snurrig i huvudet som hon brukar. Men eftersom hon har hjärtflimmer varje dag äter hon tabletter mot det. Nu kan vi vara lugna ett tag till (kanske).

Det slutade att regna och dörren till trädgården är öppen som vanligt. Turbo ligger vid staketet och håller koll på alla som gå förbi. Hon skäller aldrig så ingen blir störd .

Ja, det var måndag det och jag känner mig trött. Tur man inte behöver jobba också.

Valet närmar sig

Det märks verkligen att valet snart ska göras, för det formligen haglar tomma löften från alla partier. Jag blir alltid så förundrad över att regeringspartierna plötsligt lovar att göra så mycket. Varför har de inte gjort det under de senaste fyra åren? Varifrån ska alla få pengar från till allt de lovar? Tror inte att jag är ensam om att undra över allt detta. Jag blir riktigt trött i huvudet av alla dumheter som kommer ur politikernas munnar. Men det som retar mig är att de verkar tro att vi icke politiker är dumma i huvudet och inte förstår ett dugg.

Vi fick tillbaka värmen idag och då menar jag hettan. I morse satt vi som vanligt på bänken i trädgården och hundarna lommade omkring en stund tills de inte orkade mer. Vid niotiden var det +26 så någon promenad ville vi inte utsätta hundarna för. När vi gick inför frukost seglade mörka moln över himlen och dova knallar hördes långt borta. Strax var molnen över oss och knallarna var höga. Två minuter av regn fick vi och sedan var allt borta. Då kom hettan och den stannade. Tur jag har min aprikosfärgade kaftan för något annat klarar jag inte att ha på mig idag.

Det blir ännu en dag i lugnets tecken. Igår fick Mr J iväg en massa papper som han brottats med i flera veckor. Det firade vi med en whisky. Bra för lederna och hyn har vi fått veta. Idag åker Mr J på kanalerna i skottland och jag läser diverse bloggar. Så ska man väl ha det på hemestern?

Vi har ju redan löst alla problem i morse på bänken innan hettan kom på riktigt. Tänk om alla var lika kloka som vi, haha. Så funderar vi där vi sitter och lapar vatten i skuggan. Men jag har börjat titta längtansfullt på Mackan och hoppas att det inte dröjer alltför länge tills vi kan köra ut från byn igen. Men den som väntar på något gott, brukar man ju säga. Tur att vi besitter massvis med tålamod.

 

Lite mer värme

Efter två dagar med normal temperatur är det dags för värmen att åter stiga. Vi valde bänken i trädgården och det gillade hundarna. Unkas var lite medtagen igår efter rundan och idag är han betydligt piggare. Det är så lätt att glömma att våra pojkar börjar bli riktigt gamla nu. Unkas blir ju tio år i november och Kuma blir det i mars nästa år. De klarar inte av att anstränga sig när det är varmt ute.

Idag blir det lite småpyssel och trädgårdshäng för oss alla. Vi har ju förmånen att kunna bestämma över vår tid.

Fick två nya böcker igår och det ska bli roligt att läsa dem. Det är Leif GW :s nya och Grisham är den andra. Vi har läst några av deras böcker tidigare och tycker om deras stil.

Mina rosor blommar trots vädret och det är jag glad för. Mr J brukar vattna dem någon gång i veckan.

Men livet rullar på som vanligt och duvorna väntar smått. De har satt bo i häcken vid garageuppfarten. Det är riktigt mysigt att höra deras kurr, när man vaknar på morgonen.

Kan upplysa om att granatäpplesmoothien inte var någon hit. Visst är den drickbar, men jag föredrar melonsmoothie och det ska jag göra nästa gång. Mindre slafs och jobb med meloner. Man lär sig så länge man lever, heter det ju.

Hemester

Vi kör en vecka till. Detta år har vi tillbringat hela sommaren hemma, förutom en vecka på Öland. Det var behövligt då vi kände att det var dags att stanna upp lite.

Långa sovmorgnar har vi fått och hundarna har uppskattat lugnet. Värmen har ju också inneburit att tempot inte varit så högt.

Nu har vi fått två dagar med mer normal temperatur och kunnat gå långrundan var morgon. Tydligen ska värmen komma tillbaka och det gäller att passa på. Asfalten blir ju så varm och vi vill inte utsätta hundarna för det.

Turbo har börjat bli riktigt fin till sättet. Hon har lugnat ner sig och blivit så kelen. Men vi har erfarit att det tar ett år tills en omplacering funnit sin plats i flocken. När hon kom till oss kunde vi inte röra hennes tassar. Nu får vi röra henne överallt och hon älskar när jag kliar henne mellan tårna.

Därför har det varit bra att vi inte åkt omkring så mycket detta år. I husbilen är hon kolugn och älskar att titta ut genom fönstret när vi kör. Därför behöver hon inte någon träning där. Hon går fint i kopplet nu och klarar hundmöten bra.

Nu njuter vi av att bara vara hemma.