Vaknade i morse med tre hundar i sängen. Jag slapp sova ensam i allafall. Lite snopna blev de när vi inte kunde gå morgonpromenad tillsammans allihop. Unkas fick gå första rundan och han tog tillfället i akt och strosade i sakta mak. Han är väl den av våra hundar som verkligen är trött på morgnarna. De andra två är desto piggare när de väl upptäcker att vi ska gå ut. Nellie hoppade två i garaget så jag höll knappt få på henne kopplet. Kuma var inte direkt hjälpsam då han tyckte att vi kunde busa lite under tiden.

Nåväl alla tre fick sina rundor och vi slapp regnet som redan dragit förbi. Fåglarna verkade sova förutom våra duvor som var ute på sin frukostrunda. De är inte ett dugg rädda för oss när vi kommer utan tittar bara när vi passerar. Andra duvor flyger upp i något träd, men inte vår vän som vi räddade från döden.

Jag brukar gå ut från byn och till nästa lilla by på dagarna, med hundarna. Mest för att Kuma ska slippa ungar och cyklar, som han tycker är riktigt hemska. Men tydligen har idrottsläraren på vår skola flyttat ut sina lektioner, på just den sträckan. Därför har vi nästan varit invaderade av ungar på våra promenader. Ska säga att det blir många stopp med Kuma som vägrar gå, utan ställer sig bakom mig. Hoppas de slutar med sina lektioner på den väg vi vandrar fram.

Har nyss kommit hem efter att ha hängt upp nya gardiner hos pappa, som blev väldigt glad. En av mina veteraner har tvättat hans fönster och nu kan han se ut. Inte för att de var helt nedsmutsade, men det blev en klar skillnad. Jag lyckades till och med att få ned persiennen i vardagsrummet, så han slipper solen i sommar. Hans fönster är åt väster och det kan bli ganska varmt på sommaren.

Detta var en lite rapport från vår blåsiga by en tisdag i maj.