Älskade pappa

Hårt rosslande och mycket orolig var min pappa då jag kom till Trelleborg. Men då jag hjälpt honom på med syrgasmasken och hörapparaten log han mot mig. Med en mun utan tänder var det ett så fint leende. Jag blev så glad att han ändå kunde le. Nu är jag mycket lugnare och i morgon ska jag åka dit igen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s