Igår kväll gick ju JR till vår veterinär för att klippa klorna på Turbo. Något som hon tyckte var jätteroligt. De fick vänta en halvtimme då de fått in ett akutfall. JR tror att det var en katt som antagligen blivit påkörd. Hoppas verkligen att den klarade sig. När de två gått sin väg klingade det vid grinden och där stod ju våra fina brandmän. Jag har varit så orolig att inte få deras väggalmanacka för nästa år. Rusade in och hämtade alla mynt vi sparat även de som JR tydligen inte tänkt ge till dem, men jag gav dem allt och de är de värda våra duktiga sampeurs-pompiers. Jag visade lyckligt upp min almanacka för JR när han kom hem med Turbo. Så kan det gå när frugan lämnas ensam hemma. Kuma protesterade inte ett dugg för han sov djupt.

Turbo ville inte alls lyssna när jag sade att de inte kommer tillbaka idag för jag har min almanacka. Hon satt stadigt där i en lång lång stund. Jag hann bädda sängen, Kuma gå ut och göra sin toalett och där satt hon och väntade. Lilla hjärtat då.

Jag körde igång en maskin med kläder och så tänkte vi att nu har vi väl avverkat dagens och veckans projekt. Nähej då, för JR bokade en liten lastbil till måndag så vi kan köra bort soffan och alla sopsäckar till återvinningen. Vi valde detta istället för att köra flera gånger med Mackan. Ja, apropå Mackan så fick vi mail från vår Madame i garaget i St .Chinian och hon vill att vi kommer i morgon då betalningen tydligen är klar och nu ska vi även teckna försäkring på husbilen. Så där försvann vår lugna fredag. Men vi vill ju göra allt för att Mackan ska få sina riktiga plåtar.

Okej, med lite kända lukter så fungerar det faktiskt. Kuma har trynat i soffan hela dagen och verkar ha accepterat vår nya soffa. Alltid en början och nu låter vi pläden ligga där ett bra tag. Jag har tänkt köpa en snyggare pläd för att skydda soffan men det får vänta ett tag. Vi har en lite kille som hatar förändringar och nu får det räcka för ett tag. Det kan bli för mycket trauma för vår älskade kille.

Så i morgon eftermiddag lättar JR på handbromsen och så kör vi en tredje gång till byn mellan bergen. Fredag är väl inte en av de bästa dagarna att komma dit med en åtta meters bil, men vi är inte rädda. Hoppas JR kan sova gott. Ja, det är ju han som får hålla i ratten i morgon. Jag är kartläsare och fotar. Hoppas ni inte är trötta på vyerna efter den vägen.