Hur roligt som helst

Har kommit med i en facebookgrupp som skriver om min hemstad. Jag måste kalla Västerås för det eftersom jag bodde där från 11 års ålder till 18 år. Sedan kom jag tillbaka och tillbringade en tid där till 29 års ålder. Bodde fyra år i Uppsala eftersom jag studerade där så det får man räkna bort. Men under den tiden så längtade jag alltid bort. Varför vet jag inte eftersom det är en väldigt fin stad. Mina föräldrar bodde där  ända tills min mor pensionerades, men jag tror att hon längtade tillbaka hela tiden. Hon flyttade för min fars skull och mådde inte riktigt bra sedan dess.

Hur som helst är det riktigt roligt att dela gamla minnen med folk som bor och har bott där. Jag har sett foton på det område jag bodde i och delar minnen med dem som också gjorde det, även om vi inte kände varandra just då eller gör det idag. Kanske ett tecken på att man börjar bli gammal eller?

Lämna ett svar